Halloj!
UPPSKATTAR SVAR!! BEHÖVER HJÄLP
Jag tror inte på övernaturliga saker som andar osv egentligen.
Jag har en förmåga att känna på mig saker sen stämmer det in på vad som händer, och att fånga upp andras energier. Kan ta del av mångas energier utan att prata med dom.
Men andar, naaaa
Iallafall saker händer i min närvaro utan logiska förklaringar. Även i min pappas närvaro.
Jag var hemma hos en vän, hon sov och jag satt vaken i hennes soffa i vardagsrummet mitt i natten.
TVn slås på från ingenstans. Blir lite småskraj men sen skiter jag i det.
Hemma hos min mormor känner jag alltid lite iakttagelse och rädsla när jag är hemma där själv om de är och handlar eller så.
Jag var där på släktmiddag, mådde lite halvdåligt pga saker som hänt i mitt privatliv som ville ligga i deras sovrum ensam lite. Vila, bearbeta tankar.
Lamporna min mormor & morfar har på nattduksbordet har ingen timer, eller lampknappar.
De har metallplattor man måste nudda för de ska tändas. Det går inte tända de om man inte nuddar metallen.
Den tänds från ingenstans på min mormors sida, kollar direkt på lampan på min morfars sida då hade den också tänts!
En lampa som sitter högt upp på väggen, sladden till den som hänger ner vinglar fram och tillbaka och det var DEFINITIVT inte jag. Jag får lite panik och springer ner och ifrågasätter det till min mormor och morfar.
De säger att det inte är någon fara, det händer så lite då och då och dom vet inte varför.
De har hänt saker tidigare där har dom själva berättat.
Har alltid varit intresserad utav psykologi, människans inse undermedvetande osv.
Några dagar sedan bestämde jag mig för att läsa in lite om sånt där även om de flesta teorier är bullshit.
Läser teorier, erfarenheter, forskning osv.
Lärde mig att om man har grunden för att vara mottaglig så kan man lätt utveckla den, när man är avslappnad, öppnar på nått sätt sitt inre sinne, intresserad / energin söker liksom de och de känner dessa andar av. Ju mer man intresseras och läser osv ju mer öppnas jag/mottagligare blir jag.
Lärde mig meditera lite grann igår, så har läst i TIMMAR senaste dagarna, och mediterade igår. Tänkte så långt djupt in i mitt sinne. Jag har ju ADHD och vi är tydligen vilket man märker och enligt forskning mycket känsligare, känner allt 60 gånger starkare än normala. DVS dom utan diagnoser.
(DETTA ÄR MITT PÅ NATTEN, DET ÄR KOLSVART UTE OCH ALLA SOVER)
När jag stänger ner böcker, hemsidor om detta. Mediterar , det enda jag först ''ser'' är en gammal dams ansikte, inget mer än så. Sen ser jag bara ett öga hela tiden. Men tror detta var ren inbillning.
Sen efter ett tag, börjar känna mig konstig på nått sätt, det börjar kännas som en varm & BRINNANDE känsla inombords i hela bröstkorgen. Ett tryck, lite tyngre att andas, pulsen går upp för jag blir rädd. Börjar känna mig iakttagen, obekväm, orolig. Aldrig upplevt detta tidigare. Kan också vara hjärnan som spelar mig ett spratt!
Blir arg och tänker djupt '' om det är något här, bevisa det på något sätt då! Du är välkommen, kom fram'', lite töntigt men lallar med tanken.
5 min efter stängs min dator av och på 6 gånger i streck konstant! Så går och stänger av den på egen hand.
Efter det känner jag hur det pirrar, lite vibrationskittlas i huvudet, i benen framförallt! och eldbrännande känslan i bröstkorgen. Ser i syne lite snabbt en energi som sveper för bi. Fick de på film!! De är genomskinligt, men det är som en ljudvåg / tjockare luft, genomskinligt men de är tjockare genomskinligt liksom o svaga svaga konturer, detta objekt / vad det nu är var inte så stort.
Visar videon för min pappa på morgonen och han ser exakt vad jag menar, men när jag visar min mamma ser hon inte. Visar videon 10 gånger om igen, pekar där man ser för nån sekund. Hon ser inte!
Hur kan det vara möjligt att vissa kan se och vissa inte? Är vissa inte mottagliga? Det var ju ändå filminspelat.
Hade det varit psykos halluccionering hade inte min pappa kunnat se heller.
Iallafall, på natten då vågar och kan inte jag somna. Går ner kollar på tv, får en sån förskräcklig känsla av iakttagelse. Tänker att om jag går ut och får friskluft. Kanske syrebrist eller något sådant.
När jag kommer ut, det första jag känner är så SKARPT lukt av brandrök. Jag kollar omkring, ingenting finns. Alla sover, allt är släckts, ingen står ute och röker ingenting. Lukten försvinner efter bara 25 sekunder typ. Sen får jag panik bara av att stå där ensam utanför mitt hus. Kände mig drog påverkad. Som att man var med i en skräckfilm, eller drömmer. Aldrig varit rädd för vara utanför mitt eget hem i mörker.
Sökte upp om det hänt något här vid mitt hus i mitt område. Yes box, en ladugård brann ner precis 15 meter ifrån mitt hus år 1958. Det är nu ett stort hus, som en villa som är ett behandlingshem med ungdomar. De ser väldigt gammalt och läskigt ut. Har alltid fått dåliga vibbar, de är så nära mitt hus och går förbi där varje dag påväg till bussen.
På samma sida med den informationen står det att många upplevt skrämmande saker både i huset , och UTANFÖR på gården och lilla små skogen på sidan om.
Faktiskt nu när jag tänker på det, när jag gick förbi det på natten efter att ha varit hos en vän.
Såg jag att känsel lampan på gården var tänd långt in på gården, såg att de stog några där, 2-3 st men såg inte riktigt. De var mörka skuggor människor formade typ jag vet inte kollade till flera gånger när jag passera förbi. Hade jag sett att det var människor direkt hade jag inte kollat 3 gånger extra undermedvetet för att se om de står några där eller inte.
Känner inte igen mig själv efter detta började. Känner mig som en annan människa. Mår inte bra, känner mig rädd, orolig , konstig på nått sätt. Som att jag lever i en psykos. Känns inte som att jag lever på riktigt.
Den här känslan dödar mig innefrån 🙁 känns som detta har fått mig att bli lite psykopatgalen, känns som jag drömmer lite grann hela tiden för det är så nytt och sånt här ska ju bara hända på film!
Har dygnat, jag är för rädd för att sova.
Är bara 17! Och hittar verkligen inte på det här!
Någon med liknande erfarenheter om det övernaturliga, eller någon som har mediala kunskaper? Eller nån med tankar och spekuleringar att komma med?
TACK
Med min pappa, glömde skriva det. När han går samma sträcka varje dag. Exakt på samma ställe varje dag när han går förbi så släcks just samma lampa där sen tänds när han gått förbi. När han gick till bankomat, då stängs den ner, skärmen blir svart. Han går till nästa, EXAKT samma sak. Men den personen som var innan han i kön funkade som vanligt. Vad är detta?? Jag känner livsskräck.
Orkar inte läsa pga bristande litterära kvaliteter men svaret är "Nej"
Du bör ställa dig frågor som "Varför gillar andar att släcka lampor?", "Varför kontaktar de mig inte på ett vettigt sätt som jag faktiskt förstår?".
Och hjärnan är kapabel till mycket coolare saker än att se andar när man mediterar.
Har haft min beskärda del av övernaturliga upplevelser i mitt liv också, Och jag kan hålla med om att det kan vara skrämmande men rädd ska du inte behöva vara, rädsla brukar oftast bara göra saker och ting värre, även för dig själv och de fenomen som upplevs runtomkring dig kan förstärkas ännu mer. När du bjuder in något från andra sidan kan saker ske som inte är så trevliga och önskvärda alla gånger. När du bad om bevis gav du liksom klartecken att det är fritt fram för dem att bevisa sin existens.
Du får försöka lära dig att stänga ner, att gå runt "öppen" ständigt är inte nyttigt. Det jag brukar göra när det blir för mycket energier i omlopp är att föreställa i mitt inre en skyddande barriär som omsluter hela kroppen, ett medium jag träffade för ett par år sedan körde med en teknik som gick ut på att hon föreställde sig en radio med antenn i sitt inre, när hon ville stänga ner tänkte hon bara " jag skruvar ner volymkontrollen, stänger av strömknappen, och fäller ner antennen. För att öppna upp igen gjorde hon allt bakvänt. Den tekniken funkade väl sisådär för mig, men det finns massor av sätt man kan använda sig av, för en del funkar vissa bättre än andra men sen är vi ju ytterst individuella och påverkas olika av andra sidan. Vissa kan leva ett helt liv utan att uppfatta något medans andra påverkas dagligen.
Det är bara käbbel
Draug:
Har haft min beskärda del av övernaturliga upplevelser i mitt liv också, Och jag kan hålla med om att det kan vara skrämmande men rädd ska du inte behöva vara, rädsla brukar oftast bara göra saker och ting värre, även för dig själv och de fenomen som upplevs runtomkring dig kan förstärkas ännu mer. När du bjuder in något från andra sidan kan saker ske som inte är så trevliga och önskvärda alla gånger. När du bad om bevis gav du liksom klartecken att det är fritt fram för dem att bevisa sin existens.Du får försöka lära dig att stänga ner, att gå runt "öppen" ständigt är inte nyttigt. Det jag brukar göra när det blir för mycket energier i omlopp är att föreställa i mitt inre en skyddande barriär som omsluter hela kroppen, ett medium jag träffade för ett par år sedan körde med en teknik som gick ut på att hon föreställde sig en radio med antenn i sitt inre, när hon ville stänga ner tänkte hon bara " jag skruvar ner volymkontrollen, stänger av strömknappen, och fäller ner antennen. För att öppna upp igen gjorde hon allt bakvänt. Den tekniken funkade väl sisådär för mig, men det finns massor av sätt man kan använda sig av, för en del funkar vissa bättre än andra men sen är vi ju ytterst individuella och påverkas olika av andra sidan. Vissa kan leva ett helt liv utan att uppfatta något medans andra påverkas dagligen.
Intressant skrivet!
Och ni andra: jag tror inte att det hjälper att ni bara skriver "sånt finns inte", tråden handlar inte om att säga vad som är sant utan att hjälpa någon som är orolig, och det handlar om psykologi.
mynona: Intressant skrivet!
Tack, kanske kan det hjälpa TS lite grann i varje fall. När det skrivs om sådana här problem och fenomen tas de sällan på allvar och UM är ju inte direkt något undantag.
Draug:
Tack, kanske kan det hjälpa TS lite grann i varje fall. När det skrivs om sådana här problem och fenomen tas de sällan på allvar och UM är ju inte direkt något undantag.
Jag tror det är det inlägg som kanske blir hjälpsammast. Tycker att oavsett vad man anser om fenomen som dessa så bör de tas på allvar och kan avhjälpas med psykologi, inställning, attityd... Ungefär som en förbannelse: även om man inte tro på sådant, så kan en person som tror sig ha fått en göra det, och därmed kan själva övertygelsen förverkliga den förbannelsen: på samma sätt kan man då befria personen från denna övertygelse genom att säga att en förbannalse bara fungerar så länge man tror att den gör det - och att den kan funka om man tror att den gör det. Det är psykologi. Sedan anser jag att folk är naiva om de tror att precis alla fenomen kan förklaras med vetenskap. De kanske kan förklaras i framtiden? Många saker som nu har förklarats ansågs förr vara magi. Man får inte vara naiv, det är faktiskt mer intelligent att vara öppen för sådant. Det behöver inte innebära att man är godtrogen. Många har upplevt saker som inte kan förklaras.
Jag ser det som ganska naturligt att andar och andra "övernaturliga" fenomen existerar. Att vissa ser dom och de allra flesta inte gör det har jag ingen förklaring till. Men en sak ska du veta att du aldrig obs ALDIG behöver vara rädd för dessa övernaturliga krafter. Det som visas upp i filmer där övernaturliga krafter försöker ta kontroll och döda människor som bor i "besökta" hus är bara trams och fiction.
Däremot kan du få hjälp och stöd av dessa "krafter" men det får du lära dig själv och det är inget jag kommer att fördjupa mig i här på UM! Mer än att dessa "övernaturliga" element lever i en paralellvärld eller i ett paralelluniversum dit även vi levande människor kan komma under bl a djupmeditation. Men en sak ska jag avsluta med... om du ger dig ut på "resor i tid och rum" under djupmeditation så behöver du aldrig vara rädd för att du INTE kommer att hitta "hem" igen. Så fort du "vaknar" så är du tillbaka till nutid igen.
omg
Ja, vi har definitivt ett fall av aktivitet här
mynona: Jag tror det är det inlägg som kanske blir hjälpsammast. Tycker att oavsett vad man anser om fenomen som dessa så bör de tas på allvar och kan avhjälpas med psykologi, inställning, attityd... Ungefär som en förbannelse: även om man inte tro på sådant, så kan en person som tror sig ha fått en göra det, och därmed kan själva övertygelsen förverkliga den förbannelsen: på samma sätt kan man då befria personen från denna övertygelse genom att säga att en förbannalse bara fungerar så länge man tror att den gör det - och att den kan funka om man tror att den gör det. Det är psykologi. Sedan anser jag att folk är naiva om de tror att precis alla fenomen kan förklaras med vetenskap. De kanske kan förklaras i framtiden? Många saker som nu har förklarats ansågs förr vara magi. Man får inte vara naiv, det är faktiskt mer intelligent att vara öppen för sådant. Det behöver inte innebära att man är godtrogen. Många har upplevt saker som inte kan förklaras.
Ja det mänskliga sinnet är på många fronter fortfarande ett relativt outforskat område, än så länge skrapar vi bara lite lätt på ytan av vår fulla potential, vårt sjätte sinne finns där av en anledning men varför och hur vi ska förklara detta i vetenskapliga termer är fortfarande komplicerat, men visst mycket handlar det ju om det mänskliga psyket också, vilken inställning man har till det hela, har man blint bestämt sig för att något är omöjligt så blir det ju oftast så också, att vara öppensinnad tjänar man otroligt mycket på om det är kunskap och insikt man söker.
Jag kan tänka mig att framtiden kommer att kasta i alla fall lite mer ljus och förståelse kring det här ämnet. Som du själv nämner är det väldigt många människor som har upplevt oförklarliga ting helt utan någon som helst vetenskaplig förklaring . Det ligger väl i människans natur att vi vill ha svar på det vi inte kan förklara, Men sedan kanske det också är menat att vi inte ska förstå vissa saker fullt ut heller. Människan kanske inte är redo eller fullt utvecklad för att hantera den kunskapen ännu.