Okej, den här tråden är inte riktigt så emo som titeln kan antyda.
Men men, har ni några låtar som ger er ångest? Har nu de senaste åren fått två sådana, har aldrig haft något sådant innan. Det är en sak att man gillar att lyssna på vissa låtar när man deppar, men det är två låtar som får mig att få ångest, varje gång jag hör dem. Både psykisk och mer "fysisk" ångest (klump i halsen, rastlöshet i musklerna som i att jag vill banka och skrika osv).
Det störda är ju att jag ändå gillar låtarna, och vill lyssna på dem men inte kan utan att må dåligt.
What to do? 🙁
Stringburka:
What to do? 🙁
Har du sagt a får du säga b... vad är det för låtar?
Hovnarren:
Har du sagt a får du säga b... vad är det för låtar?
Knife - Listen Now och VNV - Illusion.
Intressant nog är det i båda fallen kopplat till videorna. Videon till Illusion och passagen i Hannah med H där Listen Now spelas är väldigt ångestfyllda, och det har liksom satt sig i låtarna nu. Hör jag någon av dem så kopplar jag det liksom till det.
Stringburka:
Videon till Illusion
Åh, den är helt underbar! Nu måste här postas ännu mer youtube-videos:
John Travolta - Nordpolen
Stringburka:
VNV - Illusion
Hovnarren:
.
Jesu tonsätter min depression:
Mow Skwoz:
Jesu tonsätter min depression:
Hjarnidaudi... hmm... känns som om man bara vrids in i ett ångestvortex som man inte kan komma ur. Eller som om man satt fast i klistret bakom en tapet, eller inträngd bakom själva väggen tapeten sitter på, och inte kan göra ett skit åt sin situation, eller som när man läser Kafka:
Musiken er generation lyssnar på ger mig ångest.
Stringburka:
Knife - Listen Now
Förstår att den river upp känslor.
För några år sedan kunde jag inte lyssna på kniven när jag var ensam för att jag blev för rädd/kände mig för illa till mods.
Blessthefall - Pray, den funkar iallafall nu, inte riktigt kommit äver mitt ex, då passar den perfekt.
Stringburka:
What to do? 🙁
jag måste säga att jag inte alls förstår dig
vet du vad ångest är och hur malplacerad man känner sig?
det går knappt att lyssna på musik när man har ångest (hjärtklappning, vanföreställningar om snar framtid, oro, rädsla m.m.)
men att känna tröst och mys i nedstämdhet är sannerligen underbart
moll
ja, det är många gånger rent av bättre än musik i lycka
porcupine tree, opeth och liknande har varit mitt mollmys i avsaknad av livsglädje
att sitta på bussen till skolan och få gåshud till låtar som verkar sympatisera med ens känslor... det är nice
den tiden är dock över för mig
nu återstår bara förvirring
Hänskapt:
nu återstår bara förvirring
förvirring är såhär kul: <---------------------------------------->