Varje dag vaknar jag upp på morgonen. Jag vaknar upp till mitt meningslösa liv. Jag vet inte varför folk inte förstår. Vad det är som de inte förstår. Jag vet bättre än många hur mitt liv ser ut men jag är inte nöjd med det. Jag går till skolan och sköter mina läxor.
men det är inte så jag vill ha det. jag vill uppleva saker och göra något av mitt liv. Jag står inte ut med att veta att det aldrig kommer att hända. Min högsta dröm är att bli en skådespelare. Det kommer aldrig att hända. jag har försökt förklara för lättemånga att kah inte ser någon mening med livet men de är för upptagna med att leva sina liv för att tänka på sånt. De förnekar det som finns mitt framför ögonen på dem. Jag hatar tanken på att bara vara yttligare en av alla miljoner människor. Är det så jag ska leva? Jag vill inte ha det så här. Jag vill ha meningen. Finns det någon annan som faktiskt tänker så? Att det inte finns någon som helst mening med att leva? jag vill verkligen veta!
kommentera gjärna!
gå till kurator.
detvetjagmenintedu:
kommentera gjärna!
Det blir bättre när man fyller 13.
Alla funderar nog över meningen med livet någon gång i livet. Jag tycker att livet har en mening...
Det är bra att filosofera, men ta pauser ibland och bara slappna av och var här och nu.![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Aktivera dig på något sätt. Ta en kurs i teater eller börja träna, vad som helst. Sedan så är det lätt att lägga över sin känsla av meningslöshet på andra men de är inte i din kropp och kan inte förstå den exakta känslan, men självklart behöver du vänner som kan lyssna på dig.
Har du några slags intressen du kan utveckla annars? Jag känner att mitt liv har fått större mening och mår bättre av att ha små projekt igång, typ att jag tränar, pärlplattar, lyssnar på ljudböcker och läser böcker. Fyll tomrummet. Det fyller inte sig själv. Folk säger ofta att man inte borde definieras utifrån sina handlingar, men finner detta idiotiskt då jag anser att ens karaktär formas av de intressen man har, såväl sådana som man håller inom sig eller de du spelar på i sociala sammanhang.
Jag känner inte att livet är meningslöst, jag har sådana humörsvängningar som får mig att känna mig levande och viktig för mig själv. Självklart behöver man bekräftelse, men det är bättre att hålla det på en lagom nivå så man inte blir "mätt" på komplimanger och det är svårt att överträffa den senaste egoboosten man fick tror jag. Jobbigt att bli avtrubbad för världen.
Ät lite blåbärspaj så löser det sig nog.
/ Kram Slump
detvetjagmenintedu:
jag vill uppleva saker och göra något av mitt liv.
Man måste inte bli något stort (t.ex skådespelerska) för att uppleva saker och ting, för att tycka livet är meningsfullt. Det räcker med att man är sig själv! Du kan t.ex aktivera dig med något (t.ex teater, vilket kan ta dig närmre drömmen om att bli skådespelerska, men det viktigaste är att du omger dig med människor som du tycker om. Då blir livet meningsfullt, det är iaf så jag ser på det.
