Aviseringar
Rensa alla

Ansiktsblindhet


Ämnesstartare

Jag har hört talas om det tidigare men inte tänkt så mycket på det, men så hörde jag ett inslag om ansiktsblindhet (Prosopagnosi) i P3's program Institutet häromdagen. Ansiktsblindhet innebär alltså att man har svårt för eller inte alls kan känna igen ansikten. En av de som var med i programmet kunde inte ens känna igen sin egen dotter.

Blev lite nyfiken på detta och undrar om någon på UM "lider" av detta? Och i sådana fall hur du/ni gör för att ta er runt detta problem?

Själv har jag inga som helst problem med ansikten, men är väldigt nyfiken på hur det är för folk som har detta problem.


   
Citera
elinc

Tror det bara är jag som är allmänt dålig egentligen, men jag har svårt för både namn och ansikten.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

elinc:

Tror det bara är jag som är allmänt dålig egentligen, men jag har svårt för både namn och ansikten.

Finns ju olika grader av det. Vissa har som du, svårt att känna igen ansikten och även namn (är tydligen knutet till detta). Och vissa är det helt omöjligt för.


   
SvaraCitera
elinc

Buddah:

Finns ju olika grader av det.

Tur att jag är av den värre graden då. Störs inte så mycket av det, blir mest bara lite pinsamt ibland.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

ja, fast bara på japaner


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Låter knasigt. Då borde den ha svårt att känna igen kroppar också.
Detta och kvinnor som föder barn utan att veta om att de varit gravida ställer jag mig undrande till.
Måste ju vara världens bästa graviditet, så kan man ta droger och sådant under den också och sen skylla på att man inte visste att det var ett barn därinne. [crazy][crazy]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

förträgning(?) man feltokar signalerna, typ bara lite illamående, har nog ätit för mkt godis börjar bli lite rund, för man vill inte veta. Om man tänker tillbaka fanns säkert många signaler man "valde" att inte se(?)

isola:

Detta undrande till

Hjärnan är förunderlig, minnet är oxå märkligt. Man kan minnas dikten man läste på skolavslutningen i lågastadiet, men inte vad man ätit till midda för en kvart sedan..
Det är väl som dyslexi fast för ansikten.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Kan känna igen ansikten och knyta dom till till exempel en bussresa några veckor tidigare, väldigt lätt för ansikten med andra ord, men har väldigt svårt för namn.

(vet inte varför jag skriver detta men)


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

vilsenvåffla:

förträgning(?) man feltokar signalerna, typ bara lite illamående, har nog ätit för mkt godis börjar bli lite rund, för man vill inte veta. Om man tänker tillbaka fanns säkert många signaler man "valde" att inte se(?)

Jo såklart, men jag är ändå skeptisk till hur man som normalviktig inte kan märka någonting förens vid förlossningen. Men tror också att det handlar mkt om självförnekelse.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Är dålig på att se ansikten i huvudet, kommer ej ihåg hur folk ser ut, men känner igen folk (oftast), irl.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Gissar att jag har detta i någon utsträckning. Det brukar mest leda till att folk hälsar på mig och jag misslyckas med att komma på vilka de är förrän de berättar.


   
SvaraCitera

svårt för både ansikten och namn, och det är ofta jag tror 2 personen jag är bekant med eller går i samma skola osv är samma person.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

har det fast tvärtom typ. tycker alltid jag känner igen alla + är jättebra på namn [cool]


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

isola:

Låter knasigt. Då borde den ha svårt att känna igen kroppar också.
Detta och kvinnor som föder barn utan att veta om att de varit gravida ställer jag mig undrande till.

Det är en speciell del i hjärnan som sköter det där med att lagra ansiktsminnen. Hos vissa fungerar den inte alls/sämre.

(Finns forskning på detta så är ej bluff och båg)


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

att inte minnas graviditet låter knasigt

enhimmelskdrog:

har det fast tvärtom typ. tycker alltid jag känner igen alla + är jättebra på namn

samma här


   
SvaraCitera