Aviseringar
Rensa alla

Användartext: Jämställdhet för män


Ämnesstartare

[y] eller [n]?

---

Det understryks gång på gång i media och pratas oavbrutet i samhället om kvinnornas rätt i samhället, om hur jämställdhet borde vara en självklarhet. Men det är sällan någon tar upp alla individers rätt till lika värde och jämställdhet. Det gäller inte bara kvinnorna, det gäller männen också.

Jämställdhet är ett ständigt återkommande ämne, men det gäller oftast bara kvinnors problem och hur de känner sig förtryckta. Feminister understyrker gång på gång om hur kvinnans rätt i samhället ska vara självklar och hur lönerna ska skärpas och omvärderas. Men den baksida av jämställdhet du aldrig får se eller höra är den del då männen förtrycks och faktiskt behöver slåss lika mycket som kvinnorna för lika värde. Om man ska kunna bygga upp ett liksidigt samhälle där våra två kön har lika stort värde måste man väll arbeta med båda sidorna? Se bådas stark och svagheter.
T.ex. av alla personer som har ätstörning har forskning visat att 1/3 del av dessa är män, män som ofta inte får den hjälp de behöver ens när de är djupt nere i sjukdomen. Det betyder att de män som får ätstörningar ofta inte kommer ut ur dem, och att de har väldigt svårt att göra det då de inte behandlas på samma sätt som kvinnorna eftersom samhället idag inte verkar vara medvetna om att även män, pojkar och killar kan få ätstörningar. En av dessa pojkar är Niclas Chrisstoffer som vid 9 års ålder började utveckla ätstörning i form av anorexia, som ung pojke var det ingen som märkte att Niclas hade ätstörning, han kunde skippa skollunchen och bara äta hemma. Senare vid tjugo års ålder när hela hans liv kretsade kring mat och träning eskalerade allt och han försökte söka hjälp, han stod där naken i undersökningsrummet och fick han höra att: ” Du var ju inte så smal”. Kanske beror det på att man förr för 10 år sen inte hade lika stor vetskap om ätstörningar eller så kanske det beror på att män behandlas med sämre respekt vad gäller kvinnodominerande områden.
Det kanske inte syns, men män behandlas olika precis som kvinnor, en manlig sjuksyster möts inte med lika stor respekt som en kvinnlig, män har svårare att söka jobb inom dagvården för barn. Män som arbetar inom frisöryrket klassas som bögar, män som arbetar som stylister klassas som fjollor, män som bryter genusmönstret och gör det de står för blir nedtryckta- av kvinnor och samhället.
Kvinnorna är en stor del av att männen inte får sin beskärda del i det S.k. kvinnosamhället, för att kvinnorna försvarar sitt egna och släpper inte in för att de anser sig vara förtryckta och att de tas ifrån den lilla beskärda del de har kvar, men vi övriga i samhället har också ett ansvar i det här, vad är det för samhälle vi vill ha? Samhället där Kvinnorna känner sig förtryckta och slåss blodigt för sin rätt i det kommande jämställda samhället, de bryr sig inte om att de kör över män som sitter i samma position som de. Att kvinnorna som fått makt faktiskt behandlar dessa män med frisörs drömmar precis på samma sätt som de en gång blivit behandlade- utan rättvisa, utan jämställdhet.
Problemet är att i det samhälle vi lever i som vi har slagits för att bygga upp nu ska uppgraderas. För om du tänker efter, dessa feminister som slåss för sin rätt till jämställda löner och jämställd behandling, och jag förstår att de slåss, kvinnorna har varit förtryckta i urminnes tider, det är de som fått dragit den stora tyngden genom att alltid ha tjänat bakom mannen och alltid fått slagits för sina åsikter och rättigheter. Men egentligen så trampar kvinnorna på sina egna när de slåss. Fast de ser inte det, för dessa ”egna” är män. Därför tycker jag att vi ska vakna och inse att det kanske inte är kvinnornas rätt i samhället vi ska slåss för, inte heller männens rätt, trots att det är det jag propagerat för så är det den likasinnade rättigheten vi ska kämpa för, alla individers lika värde. För vad spelar det för roll om kvinnorna slår igenom med sin jämställd het, om 50 år kommer vi läsa samma debatter, där män slåss för att få komma in och få en lika stor roll i de s.k. kvinnodominerande yrkena som kanske har än större plats än vad de har idag. Problem feminister och förtryckta små män är inte ditt eller mitt problem, Det är vårt. Jag tycker vi slåss för allas jämställdhet, Inte bara kvinnornas.

Linnéa Carlsson


   
Citera