För fem år sedan begick en jämngammal kusin, som stod mig mycket nära, självmord. Det var hemskt jobbigt till en början att leva med detta, men med tiden har det blivit lättare.
Nu, har jag en vän som säger sig vilja dö. Självklart blir jag sjukt orolig och reagerar kanske starkare på detta än andra eftersom jag direkt tänker på min kusin. Jag vill självklart hjälpa min vän med detta, samtidigt som jag vet att jag absolut inte kan "bota" henne utan att hon faktiskt behöver proffessionell hjälp.
Det som är jobbigt, är att så fort vi pratar om detta, blir jag arg och får göra allt jag kan för att inte skälla ut henne. Jag blir så frustrerad när hon säger att hon vill försvinna att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Jag börjar näst intill anklaga henne och jag VET att det är helt fel sätt att göra, men det är som att jag inte kan styra över det och jag blir så arg på mig själv för detta.
Jag vet inte om det beror på att jag är oerhört rädd att hon ska göra som min kusin gjorde, eller att jag egentligen är arg för att han gjorde som han gjorde, och att det nu går ut över henne. En blanding kanske. Eller något annat. Det är i alla fall fruktansvärt jobbigt.
Är det någon som känner igen sig?
Tycker inte du bör vara arg på henne för att hon vill dö. Hon kan ju trots allt inte rå för att hon känner som hon gör. Det du däremot kan göra är väl att försöka prata med henne ev kontakta en kurator eller något.
Både du och din vän skulle kanske prata med någon.
Blir du arg på henne kommer hon bara känna sig sämre, visa att du bryr dig utan att trycka ned henne och var där för henne när hon behöver det som mest. O ja, hon måste ju få kompetent hjälp, du kan bara vara hennes vän inte hennes psykolog.
skulle nog också bli arg om min vän ville dö, men det skulle ju isåfall vara ilska som kommer ur panik typ. visa inte för din vän att du är arg, försök få henne att prata med någon.
Tråden låst på grund av inaktivitet
