Det började när jag var ung. Mitt hat växte fram för min pappa. Min pappa är världens snällaste, men jag stod inte ut med honom. Jag kunde knappt vara i samma rum som honom. Jag kunde bara vara elak. Jag fick anstränga mig för att vara trevligt.
Det har gått över nu. Nu är det så med min syster istället. Hon kan vara hur snäll som helst, och jag står inte ut. All glädje hon ger irriterar mig. Jag irriterar mig på allt med henne och allt hon säger. Hånar, fnyser, tar allting allvarligt etc. Utan att egentligen veta VARFÖR? Har jag inte kommit över min barnsliga pubertets tid? Jag är snart 20.
Jag vill inte vara den personen ens. Någon som känner igen sig?
newview:
All glädje hon ger irriterar mig
hur kan glädje irritera? det ska ju smitta så att andra blir glada?
Lav89:
hur kan glädje irritera? det ska ju smitta så att andra blir glada?
Jag blir bara irriterad.
newview:
Jag blir bara irriterad.
ja men varför? ![[rolleyes]](/img/smilies/rolleyes.gif)
Lav89:
ja men varför?
newview:
Utan att egentligen veta VARFÖR?
newview:
Utan att egentligen veta VARFÖR?
sry.. är trött så missade väl det..
Tror du borde kontakta en psykolog om saken...
knark.
Har haft samma problem. När andra är onödigt glada kan jag bli förbannad och vilja straffa dem. Men man får hålla tyst och lida, såvida man själv inte vill bli hatad.
Om deras glädje gör dig irriterad, gör deras irritation dig glad? Det kan ju vara så att något annat jobbigt pågår i ditt liv just nu som gör att du inte tål glada människor. Fast det kanske är konstigt om irritationen är så specifikt riktad mot din syster, och inte mot andra människor.
Jag tror inte lösningen är att hålla tyst och lida, utan jag tycker att du ska försöka fundera ut varför du är sur (med eller utan professionell hjälp) och när du har gjort det förklara varför du beter dig som du gör mot din syster.
Jag är oxå en fruktansvärt hatisk människa.Får ibland lust att misshandla random person med ett basebollträ bara för jag är arg och ledsen,dock växte jag ju upp med det,men ändå,jag är jävligt hatisk.
Bor du och din syrra fortfarande hemma?
Kan vara en bidragande anledning isåfall enligt mig.
När jag själv återvänder hem i nån längre period så emot slutet så kan jag inte vänta på att få komma bort därifrån, även fast mina föräldrar är dom snällaste man kan ha fått..
Casull:
Bor du och din syrra fortfarande hemma?
Nä vi ses typ en gång per halvår.
newview:
Nä vi ses typ en gång per halvår.
haha, ja då är det ju knappast nåt sånt problem ;D
Du är inte nöjd med dig själv helt enkelt.
