Problemen reds inte ut bara för att man pausar något.
Prata ut om problemen, lös dem om det går.

Ibland kan man nog behöva vara ifrån varandra ett tag för att "gnistan" ska tändas igen.
Men jag vet inte, paus känns som slutet.

Beror väl lite på vad anledningen till att man pausar är? Men av min erfarenhet så brukar par som gör det ändå bara separera i slutändan..

en paus som i "jag ska åka utomlands i tre veckor" kan säkert verka gott för förhållandet. En paus som i "jag är så fed up på vårt förhållande att jag vill prova att va fri litegrann" är nog bara att dra ut på ett oundvikligt slut.

Jag tror inte att en paus som i att "åh nu lever vi som att vi vore singlar" lalala.

Men jag tror att det kan vara bra att ta en paus och tänka igenom saker när konflikter blivit för infekterade, eftersom det enligt mig inte är så jättebra att bråka när man är upprörd och hetsig Men problemen finns ju fortfarande kvar, eftersom de inte löser sig själva

Och ibland kan man behöva ge varandra utrymme i förhållandet.

En paus förändrar ju ingenting, börja med att tänk efter och se om ni kommer fram till varför ni känner att ni måste slippa ifrån varandra istället och lös det problemet. Annars kan ni ju göra slut med en gång

Prata ut om problemen istället. Känner ni ändå för paus, gör slut.
Paus löser absolut ingenting. Har inte alls bra erfarenheter av det och känner ingen som haft det heller.

Paus gör inget bättre tyvärr. Man får nog snarare ångra att man gör det. I alla fall ena parten.

Skulle det föreslås skulle jag ta det som att det är över.

Tar någon faktiskt pauser i förhållanden och vill att de ska vara pauser? Jag har snarare fått uppfattningen att det är ett sätt att göra slut för folk som inte vill göra slut rakt ut/vill ha ett lätt sätt att återuppta förhållandet om de skulle ångra sig.

Grundproblemet i många svajande förhållanden är att man inte tillägnar tillräckligt mycket tid med varandra, att ta en "paus" är helt klart ett tydligt tecken på fel navigering.

Bestämmer man sig att förhållandet mirakulöst ska räddas så krävs det att båda parter ger varandra tid tillsammans och gör det helhjärtat. Det vill säga: Prioritera ingenting annat främre än förhållandet.

min pojkvän för längesen när jag ännu inte ens fyllt arton gjrde slut ´med mig ganska brutalt efter 8 månader. någon månad senare kommer han tillbaka och säger att han trodde att även jag tog det som "bara en paus" (svårt att missförstå saker som: det kommer aldrig bli vi igen, jag vill nog inte träffa dig på väldigt länge. osv) lol.
jag hade ju uppfattat det som sas och inte det han menade men trots allt tog jag tillbaka honom och förlorade mycket med det.det höll ca 5 månader när jag dum som jag var godtog allt han gjort 🙂 men ja, var korkat av mig. vi hade ju redan från början visat för varandra att det inte gick eller något för att sedan återförenas. vi var arga osv.

men ja, det var ju när JAG var ung
längesen 🙂
tips: paus = död

Hahahahahahahahahahahahhaahhahahahahahahahahahahahhahahahahahahahahhahahahahahahahaha​​hahahhahahahahaha!

Att man vill ta en paus tror jag är tecken på att man inte vill vara tillsammans mer, men inte vågar göra slut.