Jag har funderat över en grej, detta kommer kanske för vissa att låta helt sjukt, men jag tycker inte att det är riktigt okej att skaffa barn om man har någon sjukdom som kan ärvas vidare. Om man själv har eller någon annan i släkten har t.ex. sådan ärftlig diabetes, hjärtsjukdom, ledproblem eller någonting annat som orsakar lidande för en människa så bör man väl se till att detta inte fortsätter att spridas? Jag kommer inte att skaffa barn av just den anledningen, jag tänker ta mitt ansvar.
Jag håller ju på med kaninavel som säkerligen en del av er vet och jag skulle ALDRIG avla medvetet på ett djur som har någon defekt, skulle jag göra det så skulle dessutom hela SKAF gå emot mig. Varför skulle det då vara mer okej för mig att sätta ett barn till världen som troligtvis kommer att lida av samma ledproblem, ev. av min mammas hjärtsjukdom, min/min pappas magsjukdom, farfars psoriasis eller farmors reumatism? Nej, det är inte rätt. Det skall inte vara en rättighet att skaffa barn hur man vill, det är ju helt sjukt.
Dessutom skulle jag vara en värdelös mamma som inte skulle kunna göra några kul grejer med mina barn, kan ju knappt röra mig nu... Tänk då hur jag kommer att vara om 30år.
Beror ju lite på vad det är för sjukdom. Ska den kunna spridas genetiskt så kan den ju mycket väl vara recessiv - och då är det ju ingen större fara. Sedan är ju många sjukdomar fullt behandlingsbara idag. Många hjärtfel är t.ex. inte längre livshotande.
tycker det beror på vad det är för sjukdom man har. de flesta bär väl på någon typ av ärftlig sjukdom, det betyder ju inte att barnen måste få den, eller att de kommer lida på grund utav den.
Åtta:
Beror ju lite på vad det är för sjukdom. Ska den kunna spridas genetiskt så kan den ju mycket väl vara recessiv - och då är det ju ingen större fara. Sedan är ju många sjukdomar fullt behandlingsbara idag. Många hjärtfel är t.ex. inte längre livshotande.
Jag skulle aldrig avla på ett recessivt anlag heller, man kan ju aldrig veta vad barnet/avkomman/ungen förökar sig med och då kan det ju bli sjukdomar i andra led, nej det är inte okej.
Blivande_japan:
tycker det beror på vad det är för sjukdom man har. de flesta bär väl på någon typ av ärftlig sjukdom, det betyder ju inte att barnen måste få den, eller att de kommer lida på grund utav den.
Självklart, men sjukdomar som uppenbarligen är jobbiga att leva med.
Nej, man bör inte föra vidare defekter, skulle helst se att personer med ärftliga sjukdomar steriliserades.
Geigerzähler:
nej det är inte okej.
Det får du ju såklart tycka om du vill, men om du tycker att alla med recessiva anlag för någon sjukdom ska låta bli att få barn så skulle i princip ingen få barn. Alla har anlag för någonting. Risken att man ska föröka sig med någon med samma anlag kan vara astronomiskt liten, och om du tänker 20-30 år in i framtiden (om du tänker på dina barn) så kommer man garanterat att kunna göra någon typ av genetisk analys för att kunna avgöra huruvida man har anlag för några allvarliga sjukdomar. Det kan man visserligen även idag, men det lär troligen bara bli vanligare, mer effektivt och mer tillförlitligt.
Geigerzähler:
Självklart, men sjukdomar som uppenbarligen är jobbiga att leva med.
men vem bestämmer vad som är "jobbigt" och vad som inte är det?
det är klart att vissa sjukdomar kan man se som självklart att de är jobbiga att leva med, men om man tar diabetes, som du hade som exempel, så tror jag inte att det alltid är så fruktansvärt att leva med. jag har en nära vän med diabetes och han tycker inte att det är jobbigt överhuvudtaget eftersom han är så van. Han har jättetrevliga föräldrar som alltid stöttar honom, så att säga att hans föräldrar gjorde fel som skaffade honom tycker jag bara låter sjukt.
För mig låter det helt sjukt, ja
Livet är "jobbigt", tycker de kan få leva om de vill ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Åtta:
20-30 år in i framtiden
Då ja. Men man kan ju inte veta det säkert nu heller.
Blivande_japan:
men vem bestämmer vad som är "jobbigt" och vad som inte är det?
Finns ju saker som gör en i princip funktionshindrad.
Fejlarn:
Livet är "jobbigt", tycker de kan få leva om de vill
Har aldrig sagt att någon inte ska få leva. Men jag tycker att man bör tänka en extra gång "Vill jag verkligen att en annan människa skall behöva leva med detta bara för att JAG vill ha ett barn?".
Om man har dominanta anlag för exempelvis bröst- och livmodercancer, kanske man borde fundera på att adoptera. Jag känner till ett tiotal unga kvinnor som med största chans kommer att drabbas av bröst- eller livmodercancer då deras mamma, mostrar, mormödrar, systrar har drabbats av det. Flera av deras nära släktingar har dött av det.
Det här skriver jag utifrån deras tankar och rädsla, eftersom tre av dem redan nu valt att inte föra sina cancer-gener vidare; om inte forskningen kan bota cancern helt i framtiden.
Det finns såklart inte bara en typ av bröstcancer eller livmodercancer, det finns massor och i olika grad "aggressiva/onda".
Håller med.
Vad anser du om den sannolikt ärftliga sjukdomen depression, då?
Schism:
Vad anser du om den sannolikt ärftliga sjukdomen depression, då?
Samma sak, både mormor, mamma, mammas två systrar och jag har/har haft ätstörningar. Finns dessutom väldigt många alkisar i min släkt, det är också anledningar till att jag inte vill ha barn.
Jag tycker att det är upp till var och en
