Jo det hände väl att man fått sitta och vänta, vissa familjer hade det väl knapert och vi med ibland.
jag fick gå hem om det inte fanns mat till mig med eller om jag ville så satt jag och väntade snällt på rummet. Inget jag tycker var så farligt då det inte fanns mat för en till. Vad skulle de gjort liksom? (helt annan 5:a om de viste jag skulle vara där sedan innan när de handlade osv...)
NiklasW:
Nej, det stämmer inte. Det gick till så förr i tiden, alltså att kompisar fick sitta på rummet när familjen skulle äta, men på senare tid har den kulturen, eller vad man nu ska kalla det, dött helt.70-talet, 80-talet, möjligtvis på 90-talet, kanske en bit in på 00-talet. Men efter 2005 har det aldrig hänt i Sverige.
händer fortfarande mig när jag är hos kompisar :I
Som liten har jag aldrig varit hos en kompis och inte blivit bjuden på mat när det var dags att äta. Ibland när det kanske inte fanns tillräckligt för en extra portion så blev man alltid erbjuden att ta mackor eller liknande ifall man var hungrig. Sitta med fick man alltid göra.
Har man inte mat så det räcker så har man inte.
Tror jag aldrig varit med om det om jag inte sagt att jag snart ska hem/äta hemma
Jag har inget minne av att det någonsin har hänt. Har väl aldrig varit hemma hos kompisar särskilt mycket av diverse anledningar, men när det väl har hänt och jag stannade fram tills middag så fick jag alltid vara med och äta.
Hemma hos min familj så bjöd vi i regel gästerna på mat då vi alltid varit en stor familj så man gjorde alltid stora portioner ändå som räckte till en eller två extra, hände ibland att det inte räckte givetvis men mer regel än undantag. Men minns också hur det var hos vissa att de inte bjöd på mat någon gång, men var rätt blyg av mig som liten så fann det rätt bekvämt att slippa dela matbord med andra oftast okända familjer.
superpojken:
hos mina vänner med svenska föräldrar så fick man vänta kvar i rummet, hemma hos mig eller hos vänner med invandrar-föräldrar så blev man nästan tvingat till att äta med dem
Jag brukade sitta på min kompis rum typ alldeles stilla och när jag ÄNTLIGEN hörde någon gå i trappan var det hennes storebror 
Jag tyckte det mest var jobbigt, kändes så konstigt att vara ensam i sin kompisrum. Snålt? Nä, jag tänkte inte så långt .
Det förekom att det var så ja.
