Bakgrund:
Min hund sprang fram till en autist i skogen idag och han blev skitskraj (my bad, det går mycket folk i den skogen och jag borde haft bättre koll på hunden).
Jag bad så klart om ursäkt både till mannen och hans assistent. I samma veva frågade jag om han ville hälsa på Zigge när hon satt fast.. Och assistenten snäser, utan att så mycket som kolla på mannen, av mig med "han är autist".
Är autister (och jag vet att man kan vara olika svårt sjuk, men den här mannen pratade och kunde även kommunicera med min hund; han satte upp handen och ropade stopp till henne) verkligen så svåra att nå fram till? Jag menar, om vi hade tagit typ 10 minuter och låtit honom och hans kamrat spana in hunden, och kanske klappa den, hade inte det varit bättre för honom då? Det känns som att man snarare skapar ett trauma genom att undvika hunden som om hon verkligen var någonting som man BORDE vara rädd för.
Tankar?
Jupp![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
Hundar skall ha koppel ffs! ![[mad]](/img/smilies/mad.gif)
Havstomat:
Det känns som att man snarare skapar ett trauma genom att undvika hunden som om hon verkligen var någonting som man BORDE vara rädd för.
Ja, så borde det ju vara, tror jag. Nu har jag ingen erfarenhet av hur man reagerar på saker om man har autism, men han hade säkert kunnat ha glädje av att hälsa på hunden..
Väldigt konstigt beteende av assistenten!! (Att inte ens kolla med honom först..)
Findus:
Väldigt konstigt beteende av assistenten!! (Att inte ens kolla med honom först..)
Mjo. Jag kan ju förstå det om han varit väldigt borta men det här var en glad ung man som hade ett språk.
autisterns assistent skulle utnyttja den med autism. ni störde och han blev arg
Havstomat:
Det känns som att man snarare skapar ett trauma genom att undvika hunden som om hon verkligen var någonting som man BORDE vara rädd för.
Ja, assistenter är dåliga. Lite samma sak i skolan, om man har autism och har en assistent som hjälper till, och man blir behandlad som om man inte klarar av att göra någonting själv, då lär man sig inget och det är deras fel. Och det är väldigt oschyst att inte frågra en, och prata bakom ryggen på som om man inte förstår osv. 🙁
tycker det var oproffsigt att inte vända sig till autisten och fråga.
framtidstron är död:
tycker det var oproffsigt att inte vända sig till autisten och fråga.
Om han redan hade "gått in i sig själv" pga att han blivit rädd så skulle det inte gjort någon skillnad ändå då han inte hade hört vad han hade sagt. Han hade förmodligen inte ens märkt av vad som hade hänt runt omkring han, mer än ljud och rörelser..
Visst kan man vänja autister vid saker dem är rädda för, men att försöka få honom att göra någonting han är rädd för, speciellt på ett ställe som inte personen känner sig säker på (nu vet jag ju inte hur det var i detta fallet, men ändå) hade förmodligen bara förvärrat saken..
Det behöver inte vara trauman för att en autistisk person ska gå in i sig själv eller må dåligt, beroende på person kan det vara allt ifrån plastskedar till djur och i stort sätt allt annat..
Men som ni sagt, bara för att han var autistisk behöver det inte betyda det, då det oftast är olika saker från person till person..
Assistenten uttryckte sig klumpigt.
Zsasz:
Om han redan hade "gått in i sig själv" pga att han blivit rädd så skulle det inte gjort någon skillnad ändå då han inte hade hört vad han hade sagt.
ah jo nej men det lät ju inte på ts som om situationen var sådan.
