Hej på er.
Det är så att jag tydligen lider av ätstörningar...
Jag är snart 22år och min familj har varit på mej nu och sagt att jag behöver söka hjälp, typ hos psykolog eller liknande... Sedan ett halvår tillbaka så har jag gått ner i vikt, och många påpekar hur smal jag blivit.
Jag får ångest när jag äter och har börjat spy upp det mesta jag äter.. Inte alltid, men oftast.
Mitt mål är att gå ner några kilon.. Jag vill gå ner i vikt och känna mig bekväm i min kropp. Jag känner mig inte bekväm nu... Jag är 170 lång och väger 52,4kg. Det är ju inte undervikt vad jag förstår, så det är ju ingen fara.
Jag skulle behöva pata och ha en regelbunden kontakt med någon som ÄR eller HAR VARIT i samma situation.
Jag vill inte ha med ngn psykolog att göra för tilfälllet.
Lite onödigt kan jag tycka.
Hoppas jag hör något från ngn av er!
Kram på er ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
jingajinga:
Jag är 170 lång och väger 52,4kg. Det är ju inte undervikt vad jag förstår, så det är ju ingen fara.
Det låter som undervikt, jo.
Nu har jag ju aldrig haft ätstörningar, men jag kan tänka mig att det är bättre att ha någon som är är relativt "bra" ifrån sin ätstörning som kontakt. Är väl lätt hänt att man bara triggar varandra annars.
isola:
Det låter som undervikt, jo.
Nu har jag ju aldrig haft ätstörningar, men jag kan tänka mig att det är bättre att ha någon som är är relativt "bra" ifrån sin ätstörning som kontakt. Är väl lätt hänt att man bara triggar varandra annars.
Kan bara hålla med.
Kort sagt, du behöver riktig hjälp även om det inte känns så.
Att du inte är underviktig nu betyder inte att det ser likadant sen om du går och bär allt detta ensam? Människor med ätstörningar som ligger på ett farligt lågt bmi började sällan med det, om du tänker efter?
Och ätstörningar handlar ju mer än bara vikten, är du inte rädd för att utveckla fullfjädrad bulimi t.ex?
Menar inte att vara elak eller så, det är bara så mycket enklare att ta sig ur en ätstörning om man agerar tidigt, och det är ytterst sällan man kan göra det på egen hand...
Tackar... Har fått kontakt m psyk och ska få remiss nu till Serafen i sthlm.
fast det är ju skönt att prata med någon i samma situation ändå. även fast man träffar en psykolog. själv skulle jag också vilja ha någon att snacka med...
men allvarligt? alla som typ jobbar här låser ju sånnahär trådar, det verkar ju bara vara dumt... det är ju bra att ha någon att snacka med. själv vet jag inte var jag kan hitta någon i samma situation och samma ålder som min, ungefär iallafall. vet ju att dom finns här någonstans men man får ju inte ta kontakt med någon va? något förslag på någon sida man kan få kontakt med ÄS?
