Tänk dig en vanlig skolmiljö, en liten lögn och ett rykte som sprids snabbare än du hinner fatta vad som händer. Föreställ dig att du på mindre än en vecka förvandlas från en av de osynliga, namnlösa, till den som tusentals samtal kretsar kring och allas blickar faller på.

Det är just det som händer huvudkaraktären Olive Penderghast som spelas av Emma Stone i highscoolrullen Easy A. Det hela börjar med att hon, för att slippa hänga med sin bästis och hennes jobbiga föräldrar över en helg, ljuger om att hon har en träff med en kille som egentligen inte existerar. Sedan efter helgens slut låter Olive helt enkelt bli att neka när bästisens utfrågning leder till slutsatsen att hon under helgen blivit av med oskulden. Någon som inte borde höra det hör och …

… svisch

Plötsligt vet hela skolan om det. Olive blir den nya heta snackisen. Det ena leder till det andra och snart har mängder av rykten om Olives sexliv spridits ut både med och utan hennes medverkan. Olive själv börjar spä på ryktena och håller dem vid liv genom att ironiskt nog faktiskt hjälpa andra att skaffa bättre rykten. Många både roliga och tragiska scener skapas och jag skrattar rejält när Olive hjälper sin homosexuella killkompis att bli av med sitt homorykte, genom att på en fest dra med honom in i ett sovrum och tillsammans fejka ett samlag. De lyckas, trots en del lite väl knäppa kommentarer, lätt lura en hel massa ivrigt lyssnande skolkamrater som står med öronen hårt tryckta mot dörren på andra sidan och lyssnar spända av förväntan.

Emma Stone spelar ruggigt bra och historien känns som en sådan som vinner mer för varje gång man ser den. Men visst, vi har ju sett det förut. Så klart. Vi har sett det och vi vet om det, vilket delvis gör filmen till det den är; en lite bättre version av historien om flickan som på något sätt hamnar i kaos och får hela skolan emot sig och den gamla killkompisen som förvandlas till en räddande riddare.

Där och då i biomörkret känns det som en både hysteriskt rolig och väldigt charmig film. Men ja, det är kanske möjligt att det lilla faktumet att jag hade det bästa sällskap jag kunde tänka mig drog upp filmens känsla för mig då. Jag vet inte men, när många skratt låg bakom mig och den sista så ruskigt välgjorda scenen visades var känslan av en solklar femma stark. Och den sitter kvar.

Betyg:5