Jag gör så att jag författar 4-5 delar, och sedan kan vi köra det som en artikelserie typ varje fredag. Här kommer i alla den den andra delen. Gå loss hårt på den nu, det finns nog en del saker som inte är helt klockrena.
Måndag förmiddag. Klockan var 09:45 och stämningen var så tät att man var tvungen att angripa den med brandyxa.
I en kompakt tystnad satt modebloggerskorna hopsjunkna i de vita soffgrupperna på Scandic Anglais och försökte bearbeta helgens nederlag. Det enda som hördes var det klickande ljudet från när Hänt Extras Hans Shimoda försiktigt monterade upp sitt Hubble-liknande teleobjektiv utanför panoramafönstret.
Cecilia satt med armarna i kors och blängde avundsjukt på Sofi, som på ett nästan erotiskt vis doftade på sin nymonterade hårförlängning.
- Det här kommer faktiskt från skägget på en marockansk bergsget. Den är inte utrotningshotad än så det är både trendigt och ekologiskt, ljög Sofi, och försökte dölja faktum att det silverblonda hårsvallet egentligen hade kapats från hennes kinesiska fadderbarn.
Ebba satt dystert och filade på sina naglar. Elin Kling filade på sina revben.
- Vi måste hämnas på den där kvittrande Let's Dance-bruttan, utbrast Cecilia, och fick genast de andras medhåll.
På onsdag skulle tidningen Resumé kora landets 999 mäktigaste modebloggerskor och var det något som de alla fruktade så var det att få en sämre placering än det artonåriga klädoraklet med pseudonymen Blondinbella.
Men hur skulle de på ett smart sätt kunna smutsa ner hennes rykte? Kvartetten började se sig omkring i hotellobbyn i jakt på idéer. Sofi fick plötsligt syn på den två centimeter stora espressokoppen på bordet och en glödlampa tändes ovanför hennes hjässa.
- Vi sprutar svart kaffe i hennes mun så tänderna gulnar! skrek hon bestialiskt.
Blondinbella hade just genomgått sin månatliga tandblekning och levde nu enbart på vit kost bestående av lättmjölk, isbitar och griffelkritor.
Det skulle dock bara vara en temporär lösning. Gurglar man klorin i tjugo minuter försvinner de flesta beläggningar, kom de överens om, och de konfererade vidare kring en eventuell svag punkt hos denna, till synes, perfekta ekiperingskonössor.
Plötsligt slog det dem.
Nils!
De skulle försöka förföra Blondinbellas pojkvän, själva fundamentet i hennes välmående. Det skulle dock krävas något verkligt top notch för att charma denna norrlänning som har visat sig vara lika trogen som en alpisk Sanktbernhardshund.
- Vi är för gamla och risiga, han kommer aldrig att vilja ha oss, sa Ebba dystert medan hon fipplade upp sin elfenbensprydda handspegel och skådade en begynnande munrynka. Sofi, du är visserligen snyggast av oss, men hur ska du kunna bli av med de där blåa nyanserna under ögonen och dessutom gå ner tolv-tretton kilo på bara två dagar?
Anna Skippers telefon ringde. Fru Skipper, som just kommit hem från sin tredje morgonpromenad, lyfte glatt på den zucchiniformade luren och kvittrade ”Hälsokonsult Skipper, hur många kilo smör vill du gå ner idag?”.
Sofi började hetsigt berätta om den forna modebloggselitens något prekära dilemma medan resten av sällskapet lät sig hypotiseras av hennes fladdrande läppar.
- Vad sa hon, kunde hon hjälpa oss?! skrek flickorna i kör efter att de hade avslutat samtalet.
- Vi skulle komma över direkt, sa Sofi lugnande, och log så brett att det sipprade Botoxvätska ur öronen. Och jag skulle ta med mitt kylskåp.
Fortsättning följer …
Alltså hmm, ville bara påpeka att både Sofi, Ebba, Elin och Cecilia är MYCKET mer smalare än vad Blondinbella är.
Vet inte helt om det kan hjälpa dig, men ah, ville bara påpeka.
Erik Nahlén:
Anna Skippers telefon ringde. Fru Skipper, som just kommit hem från sin tredje morgonpromenad, lyfte glatt på den zucchiniformade luren och kvittrade ”Hälsokonsult Skipper, hur många kilo smör vill du gå ner idag?”.
Fan ta dig Erik, jag har blivit beroende av dessa! Inga fel såvitt som jag kan se. Kanske lite kort? Vettefan.
Angelica Capitao:
Alltså hmm, ville bara påpeka att både Sofi, Ebba, Elin och Cecilia är MYCKET mer smalare än vad Blondinbella är.
Ah, det är ju iofs inte så verklighetsbaserat, men du har ju en poäng. Det är lite platt att ge dem en känga för deras vikthets och det kanske är att sparka in öppna dörrar. Kan skriva om lite så att de är missnöjda med sin ålder eller att de ser risiga ut istället.
Nils Wikner:
Kanske lite kort?
Jag kapade faktiskt hälften för jag tyckte att det blev för långt och att inte ungdomarna inte orkar läsa, tänkte spara lite till del 3 också 🙂
Men jag kanske lägger till lite då, tycker ni andra också att det är för kort?
Erik Nahlén:
tycker ni andra också att det är för kort?
Jag tycker att det är lagom långt. Och skitkul!
Erik Nahlén:
stämningen var så tät att man var tvungen att angripa den med brandyxa.
Jag tycker att den här meningen är lite för "avancerad". Del ett och del två börjar ju på samma sätt, med dag, klockslag och någon mer detalj. I del ett har du en enkel snabb menig som gör att man är där direkt och det tycker jag funkar skitbra. Jag gillade den enkla början och tycker att den här meningen är lite för mycket liksom och därför inte funkar lika bra. Förstår du vad jag menar?
Tråden låst på grund av inaktivitet
