Aviseringar
Rensa alla

BLANDAT: Modebloggerskorna och Blondinbella del 3


Ämnesstartare

Måndag vid lunchtid. Klockan var 12:05 och Cecilia Blankens, Elin Kling, Sofi Fahrman och Ebba von Sydow var brådskande på väg mot Anna Skippers jättelika mexitegelvilla.

Ringklockan spelade James Browns I Feel Good och efter bara någon sekund öppnade fru Skipper och log med sina blänkande tänder så att det inte gick att se henne i ansiktet utan att kisa.

Hennes enorma vardagsrum liknade Edens lustgård. Långt borta i horisonten fanns ett magnifikt regnbågsprytt vattenfall som slutade i en sjö som kryllade av tonfisk och makrill. Över de grönskande ängarna sprang gaseller, antiloper och enhörningar.
- Samtliga djur innehåller kött med mindre än 5 % omättat fett. Den där kalkonen brässerar vi kväll, sade hon nickande och pekade på en kalkon som redan var fastspänd på den enorma offersten som utgjorde mittbasen i hennes vardagsrum.
- Men först tittar vi vad du har i ditt kylskåp!

Det var inte utan pirr i kroppen som Sofi tillsammans med sina fashionistvänner vandrade in i den pigga hälsokonsultens grönskande kök och lastade av det otympliga Bosch-kylskåpet.

- Då ska vi se, sade Anna och kunde knappt dölja sin iver när hon trädde på sig plasthandskar och munskydd inför sin djupa kylskåpsexorcism.

Skinkan, ketchupen och den inlagda bostongurkan flög som Nordkoreanska missiler ur kylskåpshyllorna, alltmedan Sofi hålögt stod bredvid och försökte ursäkta sig med att dessa ingredienser minsann bara var till gäster.

När Anna som bäst höll på att sortera produkterna efter kaloriinnehåll hördes ett djupt avgrundsvrål från hennes strupe. Hjärtat höll på att stanna när hon såg att Sofi ägde ett paket av Keldas femtonprocentiga matlagningsgrädde.
- Visste du att de här halvfabrikaten är fullproppad med onyttiga och industriellt framtagna transfetter?!, skrek Skipper och tryckte upp paketet i Sofis numera genomsvettiga anlete.

När kylskåpet till sist var tömt på giftiga ämnen var det dags att träda in i nästa steg av den hälsosamma utdrivningen. Över köksbordet skulle Anna demonstrativt hälla ut allt Sofi hade ätit under veckan. Ned på bordet föll fyra strån fullkornsspaghetti och lade sig som ett ätbart plockepinn över bordet. Lägligt nog knackade det just på dörren - det var budbilen från Wayne’s Coffee som kom med Sofis veckomässiga konsumtion av 400 liter latte. När hon hällde ut all kaffe över bordet bildades en brun flod som likt ett översvämningsdrabbat Ganges skoningslöst svepte med sig stackars Cecilia Blankens ner i golvbrunnen.

De hade dock inte tid att bry sig om detta, för nu var det dags för utvärdering och Anna skakade bistert på huvudet.
- Matmängden är ok, men var är bönorna, var är groddarna och var är quionafrönen? frågade hon mästrande.

- Hemligheten med matlagning är du ska odla den i köksfönstret. En god middag ska ha stått på jäsning i minst tre veckor och den bör dessutom inte kosta mindre än en halv månadslön, raljerade Anna samtidigt som hon plockade fram mixern och ingredienserna för att påbörja tillverkningen av hennes egen rekordnyttiga smoothie. Fladdermusvingar, salmonellasniglar, en halv sida av ett gammalt Woody Allen-manus och fyra plåtdelar från den amerikanska rymdfärjan Apollo 11; allt for ner i den hotfullt tuggande mixern och ut kom en trögflytande sörja som luktade gammal husvagnssemester.
- Börja varje morgon med att dricka det här, sa Anna tryggt. Då varken vill eller kan du äta något mer på hela dagen.

- Perfekt, men nu måste vi tyvärr bege oss, sa Sofi och såg med en heroisk blick ut i fjärran. Vi har ett uppdrag att utföra!
- Men är det något mer jag behöver ha koll på innan jag försöker charma Nils? frågade hon det gyllenbruna friskhetsoraklet.
- Ptja, Sofi, jag ska berätta en hemlighet. Du ser faktiskt inte så sliten ut och du är ju egentligen inte tjock. Tricket är bara att klä sig i svart och göra en pussmun, då går man visuellt sett ner några kilo och kinderna får sexiga gropar. Det är precis det knepet jag använder i alla mina program.

Så var förberedelserna klara. Med raka ryggar och förnyat självförtroende tog damerna språng mot Stockholms mer exklusiva kvarter. Nu kunde ingenting gå fel.


   
Citera
Ämnesetiketter

Erik Nahlén:

halvfabrikaten är fullproppad

fullproppade

Erik Nahlén:

transfetter?!, skrek Skipper

Jag har för mig att man inte använder kommatecken om man avslutar repliken med ett frågetecken.

Erik Nahlén:

Apollo 11; allt for n

Här blir det fel med ett semikolon. Kör tanksteck istället!

FNISS!!! Vissa bitar är ju briljanta. [bigsmile]

Väntar med spänning på nästa del!


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Finemang! Tackar!


   
SvaraCitera

Ah... Vad jag har längtat efter denna uppföljare. En sak bara: Jag kanske bara är nyvaken och allmänt virrig, men rensar Anna Skipper ut sitt eget kylskåp och skäller sedan ut Sofi? Eller är de hemma hos Sofi, fast Anna Skipper öppnar dör... Vänta nu. Nu blev det knasigt.


   
SvaraCitera

Nils Wikner:

Ah... Vad jag har längtat efter denna uppföljare. En sak bara: Jag kanske bara är nyvaken och allmänt virrig, men rensar Anna Skipper ut sitt eget kylskåp och skäller sedan ut Sofi? Eller är de hemma hos Sofi, fast Anna Skipper öppnar dör... Vänta nu. Nu blev det knasigt.

Förra delen avslutades ju så här:

- Vi skulle komma över direkt, sa Sofi lugnande, och log så brett att det sipprade Botoxvätska ur öronen. Och jag skulle ta med mitt kylskåp.


   
SvaraCitera

André Vifot Haas:

Förra delen avslutades ju så här:

Det förklarar saken! Ursäkta min inkompetens, André. [smile]


   
SvaraCitera

Nils Wikner:

Det förklarar saken! Ursäkta min inkompetens, André.

Fast jag förstår dig. Hade suttit fint med en liten påminnelse precis i inledningen att de hade med kylskåpet om Anna beordrat.


   
SvaraCitera
Ämnesstartare

Nils Wikner:

Nu blev det knasigt.

Ja jag kan lägga till en påminnelse i inledningen [y]


   
SvaraCitera

Tråden låst på grund av inaktivitet


   
SvaraCitera