Jag har inte riktigt funderat ut en rubrik än, så förslag välkomnas
Och sen var jag inte säker på vilken kategori den här texten skulle ligga under, så det fick bli blandat.
Jag kan stå ut med att de flesta av arbetsmarknadens höga poster intas av män, för jag kan övertyga mig själv om att det är kvinnorna som inte vill ha de jobben.
Jag kan se förbi sådant som att kvinnor fick avskedas på grund av giftermål eller graviditet ända fram till 1959. Det är historia så det kan jag ta. Jag kan till och med ha en viss förståelse för den diskriminerande attityd som förr i tiden var vardagsmat för kvinnor. Men jag blir galen när jag ser att den attityden fortfarande lever kvar. Det kan jag inte tolerera.
En sådan händelse inträffade nyligen då jag var på en rallytävling. Ett däck på en av rallybilarna havererade, vilket gjorde att den hamnade i vägen för de andra bilarna. På bara några sekunder samlades det en hel del folk runtomkring och alla var där av samma anledning, för att hjälpa till med den nödvändiga förflyttningen. Ett resonemang fördes om hur bilen skulle flyttas, frågan var hur man skulle göra för att undvika att skada den mer. En påskjutningsbil ringdes dit samtidigt som det beslutades att handkraft också skulle användas.
Jag stod några meter från bilen och skulle just börja gå fram för att hjälpa till när jag i ögonvrån ser ett föremål närma sig. Min väg blockerades nämligen av en gammal fotograf som i princip trycker upp en kamera i bröstet på mig och frågar om jag kan hålla den. Fast jag förstår inte varför han frågar för han hänger den bara runt halsen på mig och vänder sig om utan att egentligen vänta på ett svar.
Där stod jag alltså. Med en kamera runt halsen och en stor äcklig irritationsböld växandes i mig. ”Bara för att jag är kuklös betyder det inte att jag inte kan använda musklerna” ville jag vråla. Tyvärr gjorde jag inte det. Jag funderade mest. Jag undrade och jag undrar fortfarande, hur kan man agera så? (Hur kommer man förresten ens på tanken att låta en främling hålla i sin svindyra kamera?) Hur kommer det sig att människor beter sig så här i vårt så kallade jämställda samhälle?
Det värsta är nog ändå att agerandet förmodligen sker helt automatiskt, kanske till och med på slentrian. Om så är fallet känns det plötsligt mer skrämmande och nästa fråga blir om möjligt ännu viktigare. Hur programmerar man om automatik? Hur kan man förändra detta?
Förmodligen är det svårt att få alla de där gubbarna och tanterna som fortfarande lever som om vi vore kvar på första halvan av nittiotalet att tänka om. Det är nog inte heller där det viktiga ligger, för det är ju inte de som kommer fortsätta springa runt här på jorden i massa år och sprida sina fördomar vidare till andra. Det är ju vi. Du och jag och kanske våra föräldrar. Frågan är alltså snarare, hur behandlar vi varandra? Vilken människosyn har vi när vi betraktar andra? Hur agerar vi och vad gör vi som kan påverka vår omgivning?
Det handlar inte om dem, det handlar om oss.
Amy Karlsson:
till år 1959.
Du kan ta bort år. Fram till 1959 räcker gott och väl.
Det var det enda stora felet jag såg i en snabb genomgång - läser igenom klokare senare då jag måste sticka från datorn nu. Men jag förstår din irritation i alla fall.
Amy Karlsson:
Bara för att jag är kuklös betyder det inte att jag inte kan använda musklerna ville jag vråla.
Måste till en citering eller tankestreck här.
Den är bra skriven men jag är lite tveksam till innehållet, och i synnerhet slutet. Du har gett dig in på en av de allra svåraste debattområdena och det kommer tusentals artiklar om det här varje dag, och därför skulle det behövas en ny vinkel på det hela. Jag tycker att du tar udden av din egen debatt i sista stycket när du skriver till exempel "Tyvärr tror jag knappast det. För man kan inte lära gamla hundar sitta. Det säger sig självt och vi lever alla redan i vår egen lilla bubbla. " och "Men kan man inte det är det mycket som mister sin mening, då är det ingen menig med att jag ens skrivit detta.".
Du skulle exempelvis kunna lägga till lite frågor i slutet som uppmanar till debatt. "Ska det vara så här?", "Har du upplevt liknande saker?".
Vad tycker ni andra skribenter?
Amy Karlsson:
för jag kan övertyga mig om att det är kvinnorna som inte vill ha de jobben.
jag kan övertyga mig själv
Amy Karlsson:
bilen hamnade i vägen.
blir lite dumt när man pratar om bilar och att de hamnar i vägen. Jag förslår därför att du ändrar hela meningen:
Från: En av rallybilarnas ena däck havererade på banan vilket gjorde att bilen hamnade i vägen
Till: Ett däck på en av rallybilarna havererade, vilket gjorde att den hamnade i vägen för de andra bilarna.
Amy Karlsson:
jag ur ögonvrån
i ögonvrån
Amy Karlsson:
Bara för att jag är kuklös betyder det inte att jag inte kan använda musklerna ville jag vråla
"Bara för att jag är kuklös betyder det inte att jag inte kan använda musklerna", ville jag vråla.
Amy Karlsson:
Jag undrar hur stor del av vår befolkning det faktiskt är som har denna attityd och om eller hur man kan förändra det.
En fråga, avsluta med frågetecken.
Jag tycker lite som Erik faktiskt. Att skriva att du inte tror att det går att förändra "för man kan inte lära gamla hundar sitta" är ju rätt trångsynt (letar efter ett bättre ord, men kommer inte på).
Jag tror nog att du behöver få till en lite slagkraftigare avslutning. Som det är nu så känns det som du liksom böjer dig för problemet, inser att det finns men gör inget åt det - precis som på rallybanan.
Hur som helst är den i alla fall bra skriven
Uppdaterad/ändrad
Amy Karlsson:
Hur kommer det sig att människor beter sig såhär i vårt såkallade jämställda samhälle?
så här. så kallade
Nu blev det betydligt bättre tycker jag!
Amy Karlsson:
Och sen var jag inte säker på vilken kategori den här texten skulle ligga under, så det fick bli blandat.
Debatt känns det som nu när du fixat in massa frågor.
André Vifot Haas:
Debatt känns det som nu när du fixat in massa frågor.
Det kan du har rätt i. Fast jag har nog aldrig fattat vad den kategorin egentligen innebär...
Amy Karlsson:
Förmodligen är det svårt att få alla de där gubbarna och tanterna som fortfarande lever som om vi vore kvar på första halvan av nittiotalet att tänka om.
Menar du inte nittonhundratalet här, eller?
Nu blev det mycket bättre Amy. Mums! Vi kör den här någon gång nästa vecka då.
Erik Nahlén:
Menar du inte nittonhundratalet här, eller?
Haha, jo det var ju det ja menade...
Uppe
Tråden låst