Att livet är en lång och brokig resa är ett faktum som varenda hobbyfilosof konstaterat oavsett årtionde eller bloggverktyg. Sorg hit och olycka dit, men du vet att det blir bättre? För du är ju bara en passagerare i livets ångbolmande lok. Tatuera det i svanken och häng det på väggen. Bara du aldrig glömmer att det inte är du som styr livets kurs. Beach 2025 och vi syns i dimman! Ja glöm aldrig vad som är viktigast i livet!

Det har blivit så kutym att reflektera över livets upp- och nedgångar och dra paralleller med berg- och dalbanor och stormdragna hav att vi tappat kontrollen. Om det ändå inte är vi som står bakom rodret, vad spelar det då för roll om vi ens försöker hålla kursen rak? Varför ska jag stå med stolt rygg när livet ändå bara försöker kasta omkull mig? Och för den delen: Vem har sagt att livet på botten är mindre värt att leva? Svampbob bor på bottnen, och han är inte särskilt ledsen. Vad är det egentligen för fel med att ge upp enligt gammal och fin tradition?

För vi ger alla upp ibland. Du, jag och Dr. Phil. Det finns inte någon i hela världen som inte satt sig på bänken en stund för att titta på istället för att spela med i livets spel. Här är ju platsen för en Snickers och reflektioner! Och det är väl oftast här som polletten så småningom brukar trilla ner. Skillnaden mellan ett problem och en omständighet. Den är inte bara väldigt stor. Den är faktiskt ganska viktig också.

Låt oss säga att du är på väg till plugget i din nya vita bomullsskjorta och från ingenstans börjar de ösregna. Såvida du inte är Alexandra ”Kissie” Nilsson så inser du ganska snart problemet i detta. Du börjar rota runt i väskan efter ett paraply – och givetvis sker detta utan framgång. Och det är nu chansen kommer! Tillfället att fråga dig själv den självklara frågan: Är detta ett problem eller är det en omständighet?

Men vad är då skillnaden undrar du? Det hela är faktiskt ganska enkelt. Ett problem har en lösning. En omständighet är något som man helt enkelt får acceptera att leva med.

I praktiken innebär detta att om det inte finns någon paraplyaffär i närheten, och du inte har möjlighet att kuta hem för att hämta regnrocken och din bästis kvarglömda gymnastikkläder i skåpet luktar lite för unket, så har regnet genast gått från att vara ett problem till att bli en omständighet(!). En omständighet som du inte kan göra det minsta lilla åt och helt enkelt får lära dig att leva efter.

Problem som man kan göra något åt är helt klart värt att grubbla över. Krångla lite för. Trilskas med inpå småtimmarna. En omständighet å andra sidan är inte det. Den går inte att göra något åt av den enkla anledningen att det inte finns någon lösning. Och finns det inget du kan göra finns det inte heller den minsta anledning att gå och känna frustration över det hela heller. Istället måste du då tänka att: ”Fine. Min skjorta är helt jävla genomskinlig, det är muntligt föredrag på historian och Hello Kittys välkända nuna som pryder min tre år gamla BH lyser igenom det dyblöta tyget på höger tutte. Och det är okej.”

Att älta något oföränderligt har aldrig lett till något vettigt, så släpp det istället! Lägg din energi på problem som faktiskt går att lösa eller positiva saker som lyfter din dag och som får dig att glömma hur varenda klasskamrats ögon var riktade någonstans nedanför ditt ansikte under hela föredraget istället för att lyssna. Du behöver inte direkt ropa Carpe Diem. Ett gammalt hederligt ”Shit Happens” räcker betydligt längre än så.

-------

Rubriken är det värsta Gud skådat. Och med Gud menar jag förstås jag. Skulle det vara så att någon har ett bättre förslag: Shoot.