Har en person som jag gått i samma klass som i ett halvår. Vi har flera gånger försökt prata med varandra men jag har alltid fått konstiga känslor av att vara nära honom. Blir fylld av något som varken är obehagligt eller skönt men som gör mig pirrig och nervös. Det är inte kärlek.
Men mina andra känslor som är mer relevanta för det vi diskuterar blir svårare att urskilja pga denna stora känsla.
Vet inte vad det är, är det någon som varit med om något liknande?
Kan tilläggas:
Han är en brat och utstrålar ett visst bratigt lugn till omgivningen. Jag har alltid haft problem med brats i mitt sinne. Typ som om dom är övermänniskor.
Men är det någon som känner igen sig och kan ge riktiga tips? Vi har förövrigt bra snack o det finns något där mellan oss märker jag.
Är du gay?
lebbslask:
utstrålar ett visst bratigt lugn till omgivningen.
Smygkär kanske.
sculptura:
Är du gay?
ja, men det spelar ingen roll. är inte kär i snubben. o attraheras inte heller av honom.
dazed_and_confused:
vet , har funderat på att bli sådan ibland. men får se om det vkelrigen blir så.. vill leva liksom!
Sagitta:
Smygkär kanske.
nein
Jag hade det också så en gång, men när jag väl pratade med henne så kändes det superbra
Sagitta:
pratade
pratade med henne om det lr?
lebbslask:
pratade med henne om det lr?
Nej, bara chitt chattade med om vad som helst och då blev jag van.