Mer och mer har jag börjat inse att det inte är bra att jag blir provocerad av minsta lilla, kan liksom inte styra mitt liv dit jag vill, utan bara dit alla andra vill att jag inte ska.
Säger morsan till mig "sluta skrika" så svarar jag "NEEEEEEEEEEEEEEEEEEEJ". Jävligt omoget och tråkigt beteende men jag kan inte sluta.
Om en lärare säger till mig att jag vart duktig blir jag provocerad och vill inte att personen i fråga ska må bra i sig själv och gör det tydligt att JAG gjorde det, inte hon/han. Ber någon mig sänka ljudet höjer jag. Well, you get the point.
varför måste jag jävlas med alla?
Du kanske skulle pröva att sluta prata helt och hållet om du nu omöjligen kan kontrollera vad du säger när du gör det.
Det här med empati och förståelse för andras människors känslor och tankar kanske inte är din grej riktigt.
Puberteten.
mediakatt:
Du kanske skulle pröva att sluta prata helt och hållet om du nu omöjligen kan kontrollera vad du säger när du gör det.
du är tydligt i puberteten.
Hormoner + puberteten + du får nog snart mens. Det hör till, men försök att lägga band på dig tills vidare i vilket fall.
ja samma
mens
Är väl en släng av bortskämdhet, tjurighet och ADHD. Blir du sur när jag skriver detta också kanske?
Varför i allsindar blir du provocerad när du får beröm? Det är att ta aggressioner och negativism till nästa nivå.
Blitzen:
mens
timeisrunningout:
Hormoner + puberteten + du får nog snart mens.
Marielle Hagblad:
Puberteten.
p-stav= ingen mens. Är 17, puberteten är nog inte problemet, eftersom den började när jag var 11 och antagligen är så gott som över, men härlig med människor som kan skylla på det
sylar:
Är väl en släng av bortskämdhet, tjurighet och ADHD. Blir du sur när jag skriver detta också kanske?
bortsett från bortskämdheten så verkar detta mer rimligt
shorty00:
Blir du sur när jag skriver detta också kanske?
direkt när jag läste det, ja men ditt svar var i alla fall mer efterblivet än de andra.
sylar:
Varför i allsindar blir du provocerad när du får beröm? Det är att ta aggressioner och negativism till nästa nivå.
Det är något med att folk är glada som jag inte gillar. Tycker inte att de förtjänar det och speciellt lärare blir gärna stolta eller glada i sig själva när eleverna gör bra i från sig, och det borde de inte.
shorty00:
Det är något med att folk är glada som jag inte gillar.
*gasp* Jag med.
shorty00:
Är 17, puberteten är nog inte problemet, eftersom den började när jag var 11
Det där låter som ganska relevant information man kanske borde ha tagit med i första inlägget.
Men:
shorty00:
p-stav
...kan ju också göra att du är irritabel mer än vanligt och surar utan någon till synes uppenbar anledning. Att du inte gillar att folk är glada känns mer som att du är bitter/avundsjuk och liknande, så det problemet ligger nog hos dig och i din självkänsla.