Vem föreslog det?
Det råkade bara bli så.

Hur gamla var ni?
Vuxna.

Hur funkade det?
Dåligt som fan.

Hur länge bodde ni så?
Kanske en månad.

Hur gjorde ni om er partner skulle ut o träffa kompisar, satt ni hemma med dens föräldrar då?
Ja. Det var hos mina föräldrar.

Hur mycket betalade ni för att bo där?
Ingenting förutom mat om det behövdes och annat sånt.

hur mycket hjälpte ni till med hushållssysslor?
Hela tiden.

Gjorde ni er egna tvätt eller blandade ni alla i familjens?
Tvättar alltid egna kläder.

Dåren:

Hur funkade det?
Dåligt som fan.

Varför funkade det så dåligt? Vad gjorde ni efter en månad? hittat nån egen lägenhet?

majan:

Varför funkade det så dåligt? Vad gjorde ni efter en månad? hittat nån egen lägenhet?

Jag gjorde slut för jag ville vara ifred.

Skulle nog aldrig klara av det. Förmodligen skulle jag känna att jag ständigt var bevakad, plus att man förmodligen aldrig riktigt kan vara sig själv och göra som man själv vill. Sen kommer det nog också vara lite konstigt med mat, städning, kostnader och förmodligen ännu konstigare om tjejen/killen vill träffa sina vänner.

alltforingenting:

förmodligen aldrig riktigt kan vara sig själv och göra som man själv vill. Sen kommer det nog också vara lite konstigt med mat, städning, kostnader och förmodligen ännu konstigare om tjejen/killen vill träffa sina vänner.

mm, förstår vad du menar.. själv sover jag typ 4-5 nätter/veckan hos min kille där han bor med sin mamma bara. och det är jobbigt att springa hem och hämta grejer mest o sånt.. vill ju inte bo hemma med mina föräldrar. så börjat fundera lite på det där.. (om nu dom är med på det :P) känns inte som att det blir ett lika stort steg när man redan är där så mycket. men helt "hemma" lär man inte känna sig.. och lite jobbigt blir det ju när han vill dra iväg o va med polarna utan att ha flickvännen med sig..

Skulle lätt kunna det, hundra gånger bättre där än här.

majan:

men helt "hemma" lär man inte känna sig..

Precis. Är det inte bättre om du pratar ihop dig med pojkvännen så att ni skaffar något eget istället? Tror att det kan vara bättre för alla delar. Såvida ni inte bondar jättebra med allihopa, men tänkte rent allmänt att alla jag hört som har gjort på det viset inte har fått det att gå ihop.

alltforingenting:

Är det inte bättre om du pratar ihop dig med pojkvännen så att ni skaffar något eget istället?

vi letar, men det är svårt att få något..
och jag har det jättejobbigt hemma.. så det skulle vara en tillfällig lösning tills vi hittar nåt. max ett halvår..

SilentScream:

hundra gånger bättre där än här.

känner så också..

men samtidigt vill jag inte rikskera mitt förhållande..

majan:

vi letar, men det är svårt att få något..
och jag har det jättejobbigt hemma.. så det skulle vara en tillfällig lösning tills vi hittar nåt. max ett halvår..

majan:

men samtidigt vill jag inte rikskera mitt förhållande..

Självklart ska du göra vad du tycker känns rätt. Bara ni pratar igenom det tillräckligt så ska det nog sluta bra ändå.

alltforingenting:

Bara ni pratar igenom det tillräckligt

vad tycker du man behöver prata igenom då? vad får man absolut inte missa liksom? 😛

majan:

vad tycker du man behöver prata igenom då? vad får man absolut inte missa liksom?

Kostnader, hushållsarbete, känslor, ansvar - i princip allt som skulle kunna komma upp som ett problem. Sedan borde han också prata med sina föräldrar och höra vad de möjligen tycker och tänker om allt samt vilka förväntningar dom har på dig och ditt boende där.

majan:

Tror ni att det kan funka?

Hade inte funkat för mig.

majan:

Varför itne?

För att jag orkar inte bo med mina föräldrar och hon orkar inte bo med sina föräldrar. Känns mycket bättre att bo tillsammans med henne i vår lägenhet.

Plus att jag är 25, jag kan för fan inte bo hemma hos mina föräldrar.

majan:

Skulle ni kunna tänka er det?

Nej, verkligen inte.

majan:

Tror ni att det kan funka?

Nej

majan:

Skulle ni kunna tänka er det?

Nej, aldrig.