Alla i min närhet tror att jag har någon diagnos.
Jag har aldrig testat mig men jag kanske borde det?
Kan beskriva lite kortfattat,
jag sover sjukt mycket men har ändå svåra sömnproblem innan jag väl somnar.
jag blir lätt arg så det svartnar, ibland minns jag knappt vad jag sagt eller gjort när jag blir så frustrerad och ibland kan det hända för små saker som jag egentligen inte ska reagera över.
jag har ända sen jag var liten gömt mig bakom olika ''personligheter'', det är något som jag tillochmed själv märkt av de senaste åren, jag beter mig annorlunda och pratar tillochmed annorlunda i olika situationer.
jag kan bli sjukligt frustrerad när saker inte ligger som de ska, slår helst sönder allt i min närhet då.
Jag manipulerar ofta personer i min omgivning för att det är så det ska gå till i min hjärna.
Ibland måste jag vara elak mot någon eller såra någon för att få känna ångest.
Jag måste ha allting planerat in i minsta detalj, jag skriver tillochmed scheman för dagliga rutiner.
jag skulle kunna göra listan lång men jag undrar mest över om det är någon som känner igen sig, är jag normal eller borde jag kolla upp mig själv?
du borde kanske se en psykiatriker om dina problem vilket fall.
LindaH:
jag beter mig annorlunda och pratar tillochmed annorlunda i olika situationer.
Alla beter sig iof annorlunda i olika situationer, menar är på ett sett med kompisar och ett annat mot föräldrar/mormor Greta. Menar du att pratar med olika röster lr?
Och, kommer du ihåg vad de andra göra?
Har andra påpekat att du inte är dej själv, lr känns det mest så från insidan?
LindaH:
Ibland måste jag vara elak mot någon eller såra någon för att få känna ångest.
Såhär läste jag i pskykologibokA
Personer med ett svagt utvecklat överjag (bla samvete) projicerar sina inre demoner på sin omgivning, det är det otillfredsällda barnet inom dem...haha
I övrigt tycker jag inte de olika tillstånden går ihop med varann, så svårt att säga en diagnos.
Du kan ju testa dej om du vill, men jag vet inte vad det ska tjäna till. Du kanske kan få ett intyg på att du är för sjuk för att hamra fågelholkar...
Men dehär med utredningar är inte så vetenskapligt, dom gissar mest. Jag fick en personlighetsstörning av en läkare, men när jag träffade läkare nr 2 strök den denna diagnos. Dom svänger mest ihop nåt.
Det enda sättet att få reda på vad någon tänker på är ju att personen berättar det, det enda man kan se från utsidan är små beteenden som sipprar ut vilket säger ytterst lite om vem/vilka ,) som bor på insidan.
Du gillar att manipulera säger du, då kan du ju själv skaffa den diagnos du tycker har bäst klang. Läs på, undvik fackspråk, något avslöjande, och lite trevliga gester till. Lycka till!
Nu är jag ingen psykolog, men det låter lite som borderline, om du nödvändigtvis måste ha en diagnos på det. Jag kan ha fel dock. Däremot tycker jag definitivt att du ska försöka få kontakt med någon för att prata ut för det är ju inte kul att vara arg och inte få sova ordentligt! För den manipulativa biten så rekommenderar jag KBT, älskar KBT, KBT räddar världen.
Det beror väl på. Tycker du att det du beskriver är jobbigt? Får det dig att må dåligt eller gör det att du har svårt att få skola, vänner och andra saker i ditt liv att fungera på ett bra sätt? I så fall borde du träffa en läkare och se om du uppfyller kriterierna för någon diagnos eller kan få hjälp på något sätt.
Tycker du inte att ditt beteende leder till några problem så finns det ingen riktig anledning till att du ska genomgå en psykiatrisk utredning.
bår der lajn
men vet inte.
sök hielp är nog bäst
Tack för era svar...
mediakatt:
Tycker du att det du beskriver är jobbigt? Får det dig att må dåligt eller gör det att du har svårt att få skola, vänner och andra saker i ditt liv att fungera på ett bra sätt?
ja det har alltid varit jobbigt för mig...skola har aldrig fungerat på ett normalt sätt, har alltid fått gå i spg grupper och något gymnasie blev det inte överhuvudtaget. Sålänge jag har mina scheman så fungerar mina rutiner på ett bra sätt, annars kan jag tillexempel glömma att äta på 2 dagar, dusha kanske jag inte gör på 2 veckor om jag inte går efter mina scheman.
LindaH:
ja det har alltid varit jobbigt för mig
I så fall vore det nog bra för dig att prata med en läkare och se om du kan få någon hjälp med sådant.
I dagens samhälle ska alla ha diagnoser för allting.
timeisrunningout:
För den manipulativa biten så rekommenderar jag KBT
jag rekommenderar i stället en sund inställning till vad som är rätt och riktigt. då är det en bra sak att vara manipulativ. tänker man i stället ur rent personlig synvinkel så kan lösningen vara att bli bättre på det. folk som anklagas för att vara manipulativa är överlag folk som är dåliga på det, men försöker ändå.
Leijonsparf:
jag rekommenderar i stället en sund inställning till vad som är rätt och riktigt. då är det en bra sak att vara manipulativ.
Du har en poäng, jag skrev inte tillräckligt objektivt utan utgick från att TS såg det manipulativa beteendet som ett problem.
timeisrunningout:
Du har en poäng, jag skrev inte tillräckligt objektivt utan utgick från att TS såg det manipulativa beteendet som ett problem.
då är det väl en annan sak. men ja. ofta så brukar det vara andra personer som upplever det som ett direkt problem, och med det så upplever man det möjligen som ett indirekt problem. lösningen på båda är att bli bättre på det.
Frågan är om du behöver vård eller inte. Om du tycker det bör du söka dig till psykiatrin.
De flesta diagnoser inom psykiatrin är inte sjukdomar, utan en symtombild. Du får alltså inte ut någonting av att få diagnosen i sig, det är ingen förklaring på ditt problem, det betyder bara att psykiatrikern förklarar dina symtom genom vald diagnos.
En diagnos kan leda till lämplig behandling men diagnosen förklarar inte ditt beteende, ditt beteende förklaras i diagnosen.