hejhej..
Jag och min pojkvän har kommit in i en period där vi bråkar i princip varje dag.
Sedan har vi nästan alltid haft ett problem. Så fort vi bråkar, eller så fort jag tar upp något som jag tycker är fel med honom och argumenterar för det så blir han jättedefensiv och säger sarkastiskt "ja och det är ju alltid mig det är fel på" och "ja och jag är ju så dålig" osv.
Istället för att säga emot mig och säga vad han tycker är fel eller att jag har fel så håller han på så. Ibland händer det att han tycker att jag har rätt men även då kommer med såna här kommentarer. Det gör mig jävligt förbannad och kommer antagligen driva mig till att göra slut om det fortsätter, vilket jag absolut inte vill.
Jag har självklart pratat med honom om detta tusen gånger, varje gång det händer i princip, men det fungerar inte.
Kan lägga till att vi har varit tillsammans i två år och haft det jättebra och är kära.
Det kanske är så att du är väldigt anklagande när du tar upp saker du tycker han gör fel? Då hamnar man ju i en defensiv ställning, om man känner sig anklagad och påhoppad.
Du kanske kan försöka ta upp det på ett mindre anklagande vis, så att ni kan fokusera på problemet istället för på att det är han som skapat problemet?
XMinGrönaLampaÄrDödX:
Det kanske är så att du är väldigt anklagande när du tar upp saker du tycker han gör fel? Då hamnar man ju i en defensiv ställning, om man känner sig anklagad och påhoppad.
Jo det är klart, men det är bara så frustrerande att han inte kan ta en konflikt. När jag är arg blir jag såklart högljudd och han också! men det är det enda han säger liksom, att jag anklagar honom. Även om han startar bråket och jag säger vad jag tycker om saken, så slutar det på samma sätt.
tingeling:
eller så fort jag tar upp något som jag tycker är fel med honom
Om de hela tiden försöker ändra på honom så kanske det inte är konstigt att han håller på som han gör?
Nintendo:
Om de hela tiden försöker ändra på honom så kanske det inte är konstigt att han håller på som han gör?
Jag försöker verkligen inte ändra på honom!
Med det menade jag att varje gång jag tycker någonting är fel i vårt förhållande eller vad som helst inte, inte något som är fel med honom, Utan att jag TAR UPP det med honom.
XMinGrönaLampaÄrDödX:
Du kanske kan försöka ta upp det på ett mindre anklagande vis, så att ni kan fokusera på problemet istället för på att det är han som skapat problemet?
tingeling:
eller så fort jag tar upp något som jag tycker är fel med honom
lite konstigt formulerat kanske. Menar inte att felet sitter i honom utan att jag tar upp något med honom som vi bråkar om.
tingeling:
När jag är arg blir jag såklart högljudd och han också!
Man måste inte bli högljudd. Vissa har väl förstås fallenhet för att bli det, medan andra blir tysta, men att jobba på att inte vara högljudda är något ni båda får göra!
Ni kanske inte ska ta upp problemet just när det inträffar, utan gå åt varsitt håll en stund, för att sedan försöka prata om det när ni lugnat er?
Ni kanske till och med behöver använda er av hjälpmedel i början, skriva ner vad ni tycker och låta den andra läsa i lugn och ro, eller ställa en klocka som ringer varje minut och turas om att ha ordet, för att liksom lära er att ta det lugnt?
rent spontant så kan jag ju säga att du verkar jävligt jobbig. var tacksam för att han orkar med dig.
tingeling:
Utan att jag TAR UPP det med honom.
Du skrev "fel på honom", men men.
Försök att inte ta upp alla småsaker och skit då? Då blir det nog mindre bråk.
Sluta ta upp saker som är fel på människan, då.
tingeling:
Så fort vi bråkar, eller så fort jag tar upp något som jag tycker är fel med honom och argumenterar för det så blir han jättedefensiv
Undrar varför..
antingen är du nog en dominant person, lr en personsom vill ändra på andra mycket ? lr både och. testa att se vad somhänder en vecka om du verkligen bestämmer dig för att inte klaga, kommentera hans beteende etc ? utom om det är helt nödvändigt ofc.
Vad bråkar ni om? Är det egentligen relevant? Jag påstår inget, undrar bara. Ni kanske bråkar i onödan, om sånt som inte har så stor betydelse.
Ta ett papper och skrev upp saker som du vill tala om. Sen ber du din pojkvän göra likadant. Efter det turas ni om att argumentera för det ni har skrivit, och låter den andra kommentera det som blivit sagt - utan att bli högljudda? Blir det en utmaning? Det tvivlar jag inte en sekund på, men det klarar ni, både han och du. Tro bara på er själva så går det.
Om du pojkvän vägrar att vara med på det här tycker jag ärligt talar att du ska göra slut. Visst han kanske tycker att du är världens jobbigaste som tjatar, men du kanske har dina skäl? Det vet ju inte jag något om. Men se honom i ögonen och förklara att det är sista utvägen för er, om du själv anser det. Jag tycker personligen att det är en jättebra idé och man vill reda ut saker en gång för alla. Försök! Och blir det pannkaka så försök igen. Men o mdet helt enkelt faller helt så är det bäst att göra slut, enogh said.
Ps. Sista utvägen kan iof vara att skriva ett långt brev till honom och berätta precis ALLT vad du känner, men låt inte anklagade! Om man håller på och anklaga någon annan hela tiden så lär man inte komma fram till någon vettig lösning över huvud taget,
Lycka till!