Jag är sjutton år och plattbystad. Okej inte helt platt, men med liten kupa. Det här är inget som jag särskilt skäms över. Det är snarare en fråga om att jag känner mig något mindre som en kvinnlig individ genom det här. Jag förstår också att det är gener som spelar stor roll i hur stor byst man får osv, men det jag lovar att bokstavligt talat alla jag känner i min ålder och ner till de yngre tonåren har stora pattar. Jag hade min lilla tröst att jag hade en till vän som var en lika outvecklad kvinna som jag, men inte efter att jag träffade henne igår.... Jag känner inte en bara en orättvisa med att inte kunna se så kvinnlig ut som alla andra utan också som lite outvecklad inom det kvinnliga könet. Många säger ju att det inte spelar någon roll, men det handlar inte om deras åsikt. Det handlar om min egen syn på mig själv och jag känner mig efter...
Är det något fel på mina hormoner :c
alla ser olika ut och så har det alltid varit, självklart är det inget fel
hade också såna tankar förut, tyckte dock mina bröst var för stora men ja, inget vi behöver ta upp här men det ordnar sig kompis
små bröst, stora bröst, äsch alla bröst är bröst!
du är en kvinna även om du har små bröst.
mvh liten b-kupa
tycker det verkar mycket bättre att ha små bröst. stora verkar vara tunga och ivägen. ser inte hur man blir mindre kvinnlig för att man har små bröst. du kanske borde jobba med din självkänsla?
Är du smal? Mina bröst är inte dom största heller... 70B och jag väger oftast ca 50 kg
hur stora bröst har mamma? du kan nog rikta in dig rätt bra på det.
vet inte riktigt hur det ärvs ner när jag tänker efter, hur stora har farmor?
oavsett är det inte brösten som gör kvinnan, och inte skägget som gör mannen, men åh vad jag längtar efter skägg, och jag börjar nu komma till åldern att jag kanske aldrig får något skägg.
förstår ditt problem, men gläd dig att du är blott 17 och att "modeller" räknas som kvinnliga trots deras platta kroppar
Kommer med det gamla vanliga tjafset, acceptera dig själv. Flytta fokus.
Har inte heller världens största om man säger så. Brukar kompensera för detta med snygga underkläder.
jo jag förstår ju att jag är lika mycket kvinna för det, jag är ju inte inte så efter att jag plötsligt tror att jag är en kille :s
Mitt självförtroende är det häller inte så mycket fel på. Det är mer att jag känner mig något fruktansvärt okvinnlig. Med tanke på att alla kvinnor i min släkt har varit något väldigt kurviga ( alltså kupor mellan D och uppåt ). Jag fyller arton nu nästa vecka men känner mig inte mer kvinna än vad jag gjorde innan puberteten. Om andra ser det som normalt eller inte så ser jag inte det som något normalt :'c
Jag får panik snart, det är orättvist!
Tula:
Kommer med det gamla vanliga tjafset, acceptera dig själv. Flytta fokus.Har inte heller världens största om man säger så. Brukar kompensera för detta med snygga underkläder.
Känner mig inte särskilt sexig när det inte finns ser särskilt attraktivt ut :C
Jag vill ju inte vara attraktiv för någon annan ( jo det räknas med..) men jag vill vara attraktiv för mig själv också om du förstår, och jag tycker bara inte att det riktigt är det :c
Omformulerar mig för dig då; Du kan vara kvinnlig även om du har små bröst.
Stora bröst är överskattade.
FruLiten:
Omformulerar mig för dig då; Du kan vara kvinnlig även om du har små bröst.
Det går ju inte o.o Bröst är ju lixom en kvinnas signatur..
om det nu handlar om att "alla" gillar stora tuttar så är smaken individuell.
Vad kan jag göra annars?
