Jag brukar alltid tänka att jag är en människa som tror att jag har rätten att göra som jag gör. Jag, en ynka individ som förstör jorden, klagar när jag inte får mat och köper godis för mina pengar. Jag klär på mig på morgonen, känner mig tvingad att gå till skolan och sedan vara social och skaffa vänner. Festa, vara ungdomlig, följa trender, bråka med människor och så vidare.

Varför? Varförvarförvarför.
Varför kan man inte se katter göra sådana saker? Varför är det vi människor som ska ha bidrag, jobb, kärlek, svek och annat löjligt?

Varför kan man inte se ett träd gå till jobbet istället?

Harpyja:

Varförvarförvarför

De kan ej sätta perspektiv på sin tillvaro. Gissar att det är därför.

Miceparade:

De kan ej sätta perspektiv på sin tillvaro. Gissar att det är därför.

Men varför det?
Varför ska det behöva vara så?

Hur kan det komma sig att vi har datorer, bilar, rymdskepp, hus, mobiltelefoner, husdjur, cigaretter? mening?

Harpyja:

Varför ska det behöva vara så?

Tror att: Behöver ej, bara är

Tror även att desto mer perspektiv man har på tillvaron, ju mindre behov av materiell har man. Tid och rum perspektiven tex, får en ofta att stanna upp på vägen till jobbet. Särskilt tid - planetens existens, livet på planetens existens, arters födsel och död, förekomst av kultur, människans medvetande och framtid.

Uh, vad länge vi har funnits till i jämförelse med mig, och hur länge vi inte har funnits till i jämförelse med massor av andra arter + planet. Och hur länge vi eventuellt kommer att fortsätta att existera

Miceparade:

Uh, vad länge vi har funnits till i jämförelse med mig, och hur länge vi inte har funnits till i jämförelse med massor av andra arter + planet. Och hur länge vi eventuellt kommer att fortsätta att existera

Och förstöra.

Harpyja:

Och förstöra.

Och lära.

Miceparade:

Och lära.

Och dö.

Harpyja:

Och dö.

Och såhär, äta grejer.

Miceparade:

Tror även att desto mer perspektiv man har på tillvaron, ju mindre behov av materiell har man.

fast i ett för stort perspektiv blir allt meningslöst. jag tror det är balansen man borde eftersträva.

okej, jag gillar egentligen såna här flummerier, men var trött och bäng igår.

dzjugasjvili:

fast i ett för stort perspektiv blir allt meningslöst.

Precis.
Och full avsaknad av perspektiv, som hos katten, trädet och myran, kanske innebär att man helt enkelt gör det man måste för att överleva och inget mer.. hrm.

Det facinerande hur våra hjärnor fungerar ur perspektiv..perspektivet. Vår vänstra hjärnhalva gör det omöjligt för oss att hantera så stora mått som universum och tid, gör små boxar av dem som vi kan referera till istället. Kopplar man bort den skulle man kunna ta sig/uppleva i princip hur långt som helst, men det blir omöjligt att tolka det man upplever..

Hjärnan är la iofs facinerande oavsett hur man ser på den.

Miceparade:

perspektiv..perspektivet

Miceparade:

Precis.
Och full avsaknad av perspektiv, som hos katten, trädet och myran, kanske innebär att man helt enkelt gör det man måste för att överleva och inget mer.. hrm.

skillnaden vi människor har: http://en.wikipedia.org/wiki/Terence_McKenna#The_.22Stoned_Ape.22_hypothesis_of_... (nu tror jag inte på skiten, men det är rolig läsning).

jag tycker om hypotesen, som delvis går att belägga genom experiment med apor, som tyder på att det som skiljer oss från våra nära släktingar är vår förmåga att lägga känslor på hyllan för att uppnå något. alltså just perspektiv på saker. frågan är hur den utvecklingen skedde.

Miceparade:

Hjärnan är la iofs facinerande oavsett hur man ser på den.

ja. men alldeles för svår att förstå för min smak. jag gillar inte saker jag inte kan greppa, eller åtminstone har en möjlighet att greppa någon gång i framtiden.

EDIT: tydligen ville inte länken, men scrolla ner till "the 'stoned ape' hypothesis of human evolution".

Bra text

Hjärtlös:
Bra text

the_fat_one:

Jag är en alien och det är inte min tråd, men en bra persons tråd.