På senaste tiden har jag märkt att jag blivit rätt så enkel att göra förbannad. Det är inte aggressionsproblem-nivå, men jag är väl rädd att det kan gå så långt. När jag är lugn är jag väldigt logisk och lugn, en relativt skön person att snacka med. Men om jag blir på dåligt humör finns risken att jag säger saker som jag egentligen inte menar, saker som jag senare ångrar. Jag vill verkligen inte vara personen som ingen vill snacka med längre, bara för att jag kan säga negativa saker.
Vad kan detta bero på? Jag känner inte igen mig alls i det här.
Har du suttit inomhus mer än vanligt på senaste tiden?
Asstriid:
Har du suttit inomhus mer än vanligt på senaste tiden?
Nein, tvärtom faktiskt. Börjat lira mer fotboll med polarna 🙂
spearmint:
Nein, tvärtom faktiskt. Börjat lira mer fotboll med polarna 🙂
Kan också vara så att du är inne i en period i livet där du håller på att förändras och det är din psykiska reaktion på det. Har absolut ingen aning om vad jag snackar om jag bara gissar hej vilt 
Men det var ungefär samma för mig när jag var i din ålder.
Eller är du typ deprimerad/olycklig på något sätt?
Finns det något i ditt liv som är jobbigt? Det kan vara en orsak till din ilska, man måste ta ut skiten över något liksom.
Kan också vara så att du är inne i en period i livet där du håller på att förändras och det är din psykiska reaktion på det. Har absolut ingen aning om vad jag snackar om jag bara gissar hej vilt
Eller är du typ deprimerad/olycklig på något sätt?
Nej, skulle jag inte påstå. Inte mer än vad en normal tonåring känner, i alla fall =D
Antar att det är hormoner och sånt skoj, det är enklast att skylla på 🙂
