har ni någon gång fått känslan av att folk har något emot er. det biter er in i märgen.
det kan, bara av en slump, ha i sammanträffande av jag vet inte, något man sagt, något som händer hos ens identitet.
är det fel att utforska, för än, jag fyller sjutton om ett få dagar, och jag har ännu inte funnit mig själv.
lite smygis i garderoben kanske, för tjejen vänder på min världen, som gav mig dissen förresten,
vet inte var jag står, frustrerad på var jag är, tänkte jag skulle joina en fest, men fan, det är inte jag det heller.
men inte fan tänker jag stå fast som tyst en jävel, och för det, för allt, finns känslan att de ser ner på mig.
vill göra något med mitt liv, sticka ut, vill vinna henne ill varje pris, och hon bryr sig inte ett öre. orkar inte.
hejdå. känt detsamma någon gång? behöver lite vänner liksom. forever alone och allmänt blåst. badunmfis.
utifrån det jag tror att jag kanske förstår av din text så har jag känt liknande
I know the feeling. känner ofta typ att folk inte gillar mig och har svårt att passa in i samanhang fast jag vill. Bara att räcka det långa fingert åt världen och vicka på rumpan när man går därifrån.
Liten plutt: Bara att räcka det långa fingert åt världen och vicka på rumpan när man går därifrån.
Lite den attityden man bär på, för att man inte orkar mä något annat,
men det kanske är det som får mänskorna att avstå lite till? Jobbig vågskala alltså! ...
ŨSHIT.. ÄR DET LEONARDO SOM AVATAR DU HAR 🙁 ! ??
space kitty:
utifrån det jag tror att jag kanske förstår av din text så har jag känt liknande
Fint, not that lonely rå.
stå på scen
ja
min själsfrände<3
ständigt.
Varför göra något alls? deras problem om de har något emot dig.
Draug:
Varför göra något alls? deras problem om de har något emot dig.
Ja, men att det sker bakom ryggen, i smyg. De säger ju inte till mig precis vad det gäller.
Och tar man upp det, frågar, är det ju lätt att vifta bort det, och blir väl mer eller mindre 'dramaqueen' av något som jag vet existerar. Eller? hmm..