De e när nån sitter framför en och har mat i mungipan och man inte vet ifall man ska säga till eller inte..

antingen så är det när man har svårt att prata öht, stakar sig på orden, rodnar hela tiden, ställer idiotiska frågor, säger korkade saker i allmänhet, inte någonsin kan vara kvick, ber om ursäkt för ofta, råkar prata på om sig själv lite väl mycket i något slags hopp om att få kontakt och bara är allmänt pinsam.

eller så är det vad jag mer hoppas på nämligen typ brist på ödmjukhet, att man vill inte veta av sina brister i sociala sammanhang och kör hellre på i blindo än ställer en korkad fråga som därmed avslöjar att man missförstått situationen. man vill inte samarbeta om det innebär att man "tappar ansiktet" helt enkelt. och kanske att man avfärdar andra människors känslor.