Hej ungdomar.
Har nu under de senaste veckorna känt mig väldigt nedstämd och haft ångest.
vet inte varför, har det bra hemma och allt men vet inte varför!
har även börjat se ner på mig själv väldigt mycket, börjat få enorma komplex för hur jag ser ut osv. (slår även mig själv ibland när jag blir riktigt irriterad vilket jag blivit väldigt lätt nu).
jag hatar min kropp, jag hatar hur jag är byggd. hatar mina lår! det mäter 68 omkrets på tjockaste stället och är 195 cm och väger 98 nu. antar att jag väger så för att jag styrketränar minst 4 gånger i veckan.
vet att jag borde acceptera mig för hur jag ser ut, men jag kan de bara inte. har försökt flera gånger.
tänker även att ingen gillar mig längre, att jag är ful och äcklig och ingen vill vara med mig, fast jag vet att det inte är så.
vet inte varför jag håller på såhär, men jag känner mig helt värdelös och vill bara ligga kvar i sängen och gråta.
kanske är det såhär för att jag har haft det rätt jobbigt de senaste åren (är 15 men snart 16 och är kille). händer även att jag tröstäter en del, det får problemen att lägga sig en stund.
någon som har tips på hur jag kan acceptera mig själv och så?
tack.
Det låter som att du har dålig självsjänsla och väljer att se ned på din kropp därför.
Du borde gå till kuratorn på skolan och prata ut lite låter det som.
RödluvaN:
Hej ungdomar.Har nu under de senaste veckorna känt mig väldigt nedstämd och haft ångest.vet inte varför, har det bra hemma och allt men vet inte varför!har även börjat se ner på mig själv väldigt mycket, börjat få enorma komplex för hur jag ser ut osv. (slår även mig själv ibland när jag blir riktigt irriterad vilket jag blivit väldigt lätt nu).jag hatar min kropp, jag hatar hur jag är byggd. hatar mina lår! det mäter 68 omkrets på tjockaste stället och är 195 cm och väger 98 nu. antar att jag väger så för att jag styrketränar minst 4 gånger i veckan.vet att jag borde acceptera mig för hur jag ser ut, men jag kan de bara inte. har försökt flera gånger.tänker även att ingen gillar mig längre, att jag är ful och äcklig och ingen vill vara med mig, fast jag vet att det inte är så.vet inte varför jag håller på såhär, men jag känner mig helt värdelös och vill bara ligga kvar i sängen och gråta.kanske är det såhär för att jag har haft det rätt jobbigt de senaste åren (är 15 men snart 16 och är kille). händer även att jag tröstäter en del, det får problemen att lägga sig en stund.någon som har tips på hur jag kan acceptera mig själv och så?tack.
ÅÅ acceptans!!!! Du är redan halvvägs som vill sträva mot det!
Det bra böcker om acceptans!
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9127026825
Och som sagt, prata med någon! Det skadar aldrig och är helt normalt!
Det lättaste är att prata med någon.