Att vara elak är ocoolt. Att skriva sarkastiska svar på undrande frågor, att skratta åt de utsatta eller mindre förstående, att kalla varandra fula ord är UTE.
Ni som inte är med mig är efter. Sarkasm och hat på internet är såå 2005.
Nu är snälltrenden här!
Man mår bra av att vara snäll, det är roligt. ![[bigsmile]](/img/smilies/bigsmile.gif)
Hjärtlös:
Man mår bra av att vara snäll, det är roligt.
Ja! Man känner sig som en bra människa och blir således en sådan. Och man gör andra glada.
Att vara elak är således mer självdestruktivt än coolt. Och det är ju inte coolt att vara självdestruktiv heller, längre! Det är också 5 år efter liksom.
Det har aldrig varit coolt, det är en livsstil!1!!!1!1!11
framtidstron lever:
Ja! Man känner sig som en bra människa och blir således en sådan.
Win win situation ![[wink]](/img/smilies/wink.gif)
framtidstron lever:
Att vara elak är således mer självdestruktivt än coolt. Och det är ju inte coolt att vara självdestruktiv heller, längre! Det är också 5 år efter liksom.
![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
doog:
Det har aldrig varit coolt, det är en livsstil!1!!!1!1!11
En destruktiv, förödande livsstil som sliter vårt samhälle samman. Och det är inte längre coolt att inte bry sig, heller! Man ska bry sig och man ska vara snäll.
framtidstron lever:
Man ska bry sig och man ska vara snäll.
Har du gått och blivit frälst?
doog:
Har du gått och blivit frälst?
Av framtidstron, ja!
framtidstron lever:
Av framtidstron, ja!
Illa. ![[sad]](/img/smilies/sad.gif)
Tack för upplysningen.
doog:
Illa.
Nej, det är bra.
För länge sedan såg jag på världen, och såg död. Jag satte mig i mitt eget misantropiska vakuum. Jag levde i tiden och andades aska. Sakta har de små ljusstrålarna av hopp trängt in, tills de satte mig utanför tidens bana. Där skådade jag hopp, jag såg morgonen efter skymningen. Min bubbla sprack, och här är jag nu!
Människorna lever ännu i sina isolerade världar, där snäll och elak gör detsamma då allting är lika då allting är relativt.
Men jag är före. Jag är som Jesus. Jag är här, nu, i samtiden men ändå bortom!
framtidstron lever:
Jag satte mig i mitt eget misantropiska vakuum. Jag levde i tiden och andades aska. Sakta har de små ljusstrålarna av hopp trängt in, tills de satte mig utanför tidens bana. Där skådade jag hopp, jag såg morgonen efter skymningen. Min bubbla sprack, och här är jag nu!
Låter som värsta messias-upplevesen!
håller med fett hårt
framtidstron lever:
Nu är snälltrenden här!
![[love]](/img/smilies/love.gif)
