att höra barnen berätta saker om sina föräldrar inget barn borde få uppleva. och att dom är för små för att inse hur fel vissa saker är.
vill bara börja grina och krama om barnen.
istället måste jag vara rolig och få dom tänka på annat.
hatar att jag bara har 3 veckor kvar. skulle slåss för varenda unge tills döden om jag var dagisfröken på heltid!
mina finafina dagisbarn
hör du sådana saker är det bästa du kan göra att anmäla det
sötnos:
hör du sådana saker är det bästa du kan göra att anmäla de
ja finns saker jag berättat för de ordinarie fröknarna. men vissa saker mumlar dom fram eller liksom bara svamlar förbi. tror inte ens dom tänker på vad dom säger.
precis,anmäl vid minsta oro.
att höra att vissa inte fått en enda födelsedagspresent är också så jobbiiigt.
dock kan ju det handla om ekonomi osv. så då finns det ju inget att göra men man blir så ledsen i hjärtat när de ser så besvikna ut
Oj, vad är det du får höra? Exempel?
Jag jobbar också på dagis nu, har gjort det i lite mindre än en månad. Jag har inte fått höra något hemskt om någon förälder, från ungarna eller så (än..?).
honolulu:
Oj, vad är det du får höra? Exempel?
jag jobbar på ett dagis som har öppet dygnet runt vilket resulterar att många av barnen har föräldrar som har skitjobb och måste jobba natt. eller invandrare som måste lägga all tid på utbildning. och vissa föräldrar ser dagis som en chans att "slippa" barnen.
intenet känns så öppet då jag har tysnadsplikt men jag frågade en tjej vad hennes mamma jobbade med och hon sa "hon snarkar", kan ju vara sjukdom som orsakar sängliggande.
sen finns det mer extrema fall men det känns lite för "privat" liksom
somkärlekenpåfilm:
ja finns saker jag berättat för de ordinarie fröknarna. men vissa saker mumlar dom fram eller liksom bara svamlar förbi. tror inte ens dom tänker på vad dom säger.
det räcker inte riktigt, om ni inte kommer överrens om att anmäla det
det är viktigt att ta barnen på allvar redan nu, även om de kan säga saker utan att tänka sig för
hellre en anmälan i onödan än en för lite, inte sant?
somkärlekenpåfilm:
och vissa föräldrar ser dagis som en chans att "slippa" barnen.
Aah, då förstår jag. Ja, det låter inte alls kul. Sånt är så jävla svårt, också. Man märker ju på ungarna vad för typ av föräldrar de har, det är inte mycket man kan göra förutom prata med föräldrarna. Eller om man är ny prata med de andra lärarna. Eller bara ösa på barnen med massor av kärlek det gör jag, de är så fina allihopa!
honolulu:
de är så fina allihopa!
jaaa önskar varenda kotte världens bästa liv.
somkärlekenpåfilm:
jaaa önskar varenda kotte världens bästa liv.
Ja, verkligen!
Men alltså, om du upptäcker att något är väldigt snett, eller om du bara är orolig för en av ungarna borde du verkligen försöka prata om det och kanske ta reda på mer. Kanske inte ta hastiga beslut, direkt, men ta barnens ord seriöst i alla fall.
honolulu:
men ta barnens ord seriöst i alla fall.
ja verkligen, berättade i alla fall för en superbra kille som jobbar där vad en pojke sa. hoppas han tar det seriöst!
somkärlekenpåfilm:
att höra barnen berätta saker om sina föräldrar inget barn borde få uppleva.
En sak att ha i åtanke är att dagisbarn brukar ha en livlig fantasi och idéer. Visserligen kan en stor del också vara sanning.
somkärlekenpåfilm:
vissa föräldrar ser dagis som en chans att "slippa" barnen.
hatar när jag hör sånt! vadå "slippa"
Barfota:
hatar när jag hör sånt! vadå "slippa"
ja verkligen, varför skaffar man barn om de inte får vara hemma? man kan inte vara ledig från sin familj, det är ett heltidsjobb!!!!!