Hej mitt namn är Erik jag är 15 år och nu till sommaren blir jag 16. Jag har alltid varit ensam och dant men för ett tag sedan hittade jag en tjej som jag blev ihop med och nu gjorde hon slut med mig för att hon säger att hon inte har samma känslor för mig. Just nu mår jag jätte dåligt över det och vet inte vad jag ska göra...
Du har klarat jobbiga perioder tidigare, så kör lite karate och gråt en massa. Skit i henne sen. 
Jag vill glömma henne men samtidigt vill jag bara ha henne här....
Just nu försöker jag döda psykisk smärta med fysisk smärta men det går sådär.
Drick sprit.
Lev på.
Sammanträffande..
Blev lämnad den 13 Maj, nu i måndags vill säga så har ett ganska nytt sår som försöker läka med rivs upp oregelbundet. Ta mig inte oseriöst med tanke på att han och jag var enbart ihop i tio månader. Men det var det längsta förhållandet jag haft med en kille. Så det kändes väldigt speciellt. Man hade liksom suttit utomhus på den klippan som vi kallade 'våran klippa' och pratat om att man skulle dela framtiden ihop. När man hela tiden trott på förhållandet. På "oss".
Det kom så plötsligt också. Vi hade träffats Torsdag och Fredag förra veckan. Efter det så hörde han aldrig av sig. Jag tänkte att han bara hade annat för sig. På Måndagen så får man "the text of fears"= "Hej, vi skulle behöva prata." Inga smileysar, hjärtan, ingenting. Man vet redan då. Direkt efter att vi började gå åt olika håll så kände jag mig bara glad och fri. Det kändes bara bra. Men på kvällen och natten så kom såren, gråten och alla tankarna. Jag somnade vid tre den natten. Och dagen efter kändes ännu sämre. Grät vart jag än var. Det var hemskt att gråta inför mina vänner och lärare. På gränsen att dom drog ner mig till kuratorn.
Back on Track
Jag har en metod som jag brukar använda för dessa händelser. Redan idag så känns det bättre. Om jag inte använder mig utav den så 'dör' jag. ° Få ut gråten, håll den ALDRIG, ALDRIG inne. Jag fattar att det kan vara jobbigt att börja gråta helt random. Men gråten släpper ut en massa bra saker som gör att du känner dig mycket lättare senare. Vanka runt i huset och gråt ett par timmar (y). ° Säg inte till dig själv att du inte får tänka på henne. Även om det är det som triggar gråten så är det bra om du vänjer dig vid att tänka på henne för hon kommer spöka i ditt huvud hela sommaren. Och det skulle vara skönt att vara något hel och gå vidare lite så fort som möjligt. Säger inte att du ska skaffa ny tjej direkt utan bara vanka vidare och blir du kär så blir du det. Stoppa det inte. (°ej obligatoriskt) Tro det eller ej, små ragg hjälper ofta. Att få känna sig lite omtyckt igen. Det hjälper och ger dig nytt hopp. ° Ha en kompisfri vecka när det har hänt. Så att du får arbeta med dig själv och blir mognare i tankarna igen. Jag lovar dig, du vill ha kul med dina vänner och en vecka (eller mer) efteråt så är det oftast inte så jävla kul att va med dig/ för dig att va med folk. För du kommer vara nere och dom kommer bara fråga om tjejen vilket kommer dra igång tankarna igen och dra dig till botten. ° Träna, själv tränar jag karate och känner faktiskt att min explosivitet har ökat nu. Det är väl det förkrossade och förbannade som kommer ut. ° Prata med någon, gärna förälder. Få ut exakt allt, snacka skit om henne eller whatever. Men håll inte ditt språk i huvudet utan tala med dom.
SNACKA LÅNGT INLÄGG O.O Men jaja.. Charrå! Du är bra ^^
du kommer få hjärtat utslitet många fler gånger i livet, lika bra att lära sig gå vidare och försöka glömma redan nu.
