"Ååååh". Under de nittio minuter som Små skandaler utspelar sig stönar jag högt flera gånger. Ibland av välbehag men allt som oftast av ren och skär frustration.

Den unga, stiliga och välbärgade engelsmannen John är ute på vift i Europa och får syn på bombnedslaget Larita. Kärlek uppstår och vips är de gifta och på väg hem till Johns fisförnäma familjs enorma mansion, där hans mor och far och två ogifta systrar bor. Klimakteriemorsan får omedelbart ett ont öga till Larita och …

… nej fan, historien är så fruktansvärt oengagerande att jag verkligen inte orkar berätta mer. Sorry, ni får väl googla eller nåt. Jag bryr mig nämligen inte det minsta om karaktärernas öden utan sitter mest och hoppas på att någon ska träda in med en massiv kulspruta och bara meja ner allihopa. Hela filmen är extremt påfrestande, med löjligt skådespeleri och buskisartade scener, och dessutom spelas jobbig jazz- och swingmusik typ hela filmen igenom.

Visst, stundtals är det faktiskt lite småroligt, framförallt när Colin Firth slänger in cyniska kommentarer här och var, men i slutändan är faktumet att den här filmen ens blev gjord den enda lilla skandal jag hittar.

Att jag trots allt ”belönar” filmen med en tvåa beror enbart på att Jessica Biel är så bedårande vacker. "Ååååh" (av välbehag).