Innan jag börjar vill jag bara berätta att jag inte är ett troll , attentionwhore eller dylikt. Jag vill endast ha hjälp.
Det var så att jag var med om flodvågskatastrofen och miste en utav resekompisarna.(behöver nog inte förklara mer). Och grejen är den att efter vågen.
Så har jag blivit jag vet inte "känslokall" Jag grät inte efter flodvågen utan jag lät det vara kvar inom mig.
Några år senare(kan låta absurt) när min farfar gick bort fällde jag inte ens en tår.
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara med hela grejen är skitjobbig och det känns som jag alltid bär på ngt tungt. Jag vet inte vad jag ska göra. Hjälp mig!
w4rper:
Hjälp mig!
Med vad?
Terapi?
Jag har gått en gång faktist hos terapeft visst det funakde väll för något år. Men är det så jag kommer få hålla på isåfall. gå varje år för att det kommer tillbaka? Jag vill ha tipps från er nu vad jag kan göra för att bearbeta, och framför allt hur man bearbetar.
w4rper:
Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara med hela grejen är skitjobbig och det känns som jag alltid bär på ngt tungt. Jag vet inte vad jag ska göra. Hjälp mig!
Jag känner igen det, litegrann. Jag fick en depression när jag gick i 7an, som gradvis förvärrades under hela gymnasietiden.
Jag blev också känslokall; när min morfar dog och jag fick reda på det, så grät jag inte heller.
Jag vet inte riktigt vad jag skall tipsa om; jag har varit känslokall sedan dess. Jag blev av med depressionen för ett par år sedan, och efter det fick jag flickvän (som jag nu inte längre är tillsammans med).
Hon försökte ta sitt liv en dag, och jag handlade väldigt rationellt, men samtidigt ganska känslokallt... så jag skulle inte påstå att jag är botad.
Å andra sidan ser jag det inte som ett problem heller.
Jag känner mig som ett monster när jag inte gråter åt sånt som nästan alla gör
Gifted:
Å andra sidan ser jag det inte som ett problem heller.[/quote]
Hur menar du?
w4rper:
Hur menar du?
Tja, jag har både för och nackdelar med mitt sinnestillstånd så att säga.
Jag blir näst intill aldrig arg, bl. a.
w4rper:
Jag vill ha tipps från er nu vad jag kan göra för att bearbeta, och framför allt hur man bearbetar
Men gå till terapeut och bearbeta vad du upplevt. Viktigt att få ur sig saker och ting.
Jag känner igen mig. Jag är helt tom inuti. Som en zombie. Fast det är skönt ibland.
SUKOF:
Men gå till terapeut och bearbeta vad du upplevt. Viktigt att få ur sig saker och ting.
Jo jag antar att det kanske är det enda som hjälper.
canthurrylove:
Jag känner igen mig. Jag är helt tom inuti. Som en zombie. Fast det är skönt ibland.
Hur kan det vara skönt att vara tom ibland? O_O
w4rper:
Hur kan det vara skönt att vara tom ibland? O_O
Att inte känna nånting är bättre än att må dåligt imo..
Tråden låst på grund av inaktivitet