Har inte ens börjat gymnasiet men vet ganska mycket vad det innebär.
För att göra en lång historia snabb:
Juridik = du kommer sitta på biblioteket med lagboken som jag ser många gör. Juridik = advokat och sådär. Rättskunskap m.m. Du kommer att behöva studera vidare för något jobb alls. Väldigt liten chans att få jobb om du pluggat juridik och sedan vill gå ut i arbetslivet. Eftersom juridik omfattar så mycket..

Ekonomi: Är ganska stort och därför måste du göra lite mindre inritkningar och valbarakurser. Det kan vara företag, service osv. Många skolor har så att du får marknadsföra något i en grupp, låta dig starta ett riktigt eget företag. Det kan även vara internationell ekonomi, entrepenörskap. Omfattar också ganska mycket vilket också kräver fortsatta studier.

Det är ju överlag så sen ändras det ju från skola till skola och massa detaljer. Men företag, entrepenörskap, marknadsföring osv. Nyckelord för ekonomi på gymnasiet.

Oj, glömde säga att jag menar på universitet, inte gymnasie.

svartarosen:

Hej, jag har aldrg läst dessa två ämnen i skolan än men är lite nyfiken på att utbilda mig till något av dem

quote=svartarosen]Oj, glömde säga att jag menar på universitet, inte gymnasie.

[

Ingen som vet eller? Är ni så obildade?

svartarosen:

Ingen som vet eller? Är ni så obildade?

Ironin slår tillbaka.

svartarosen:

Så skulle va schysst om någon som har läst det kan berätta om vad det egentligen innebär, vad är det man lär sig egentligen? Och vad kan man få för jobb, hur jobbar man?

Pja, juridik är ett hemskt roligt, ganska komplext och framförallt ett brett ämne. Det handlar - som du säkert redan förstått - om rättvisa i olika former. Man ska nog vara intresserad av ämnet för att lyckas (det bör man nog vara inför alla typer av studier på höre nivå), för det är mycket att läsa och studietakten är ganska intensiv.

Om du väljer att läsa juridik på universitetsnivå finns olika alternativ, enstaka kurser, rättsvetenskapliga kandidatprogram och givetvis juristprogrammet som ju är den mest konkret yrkesinriktade utbildningen inom området. När man talar om juridik i allmänhet, refererar de flesta människor till vad domare, åklagare och adokater pysslar med i domstolarna, men det är ju bara en liten del av juridikens alla områden. För ovan nämnda yrkesgrupper utgör emellertid juristutbildningen den akademiska grunden, även om de krävs ytterligare meriter/studier för att bli något av dem.

Annars kan man alltid arbeta som bolags- eller kommunjurist eller inom myndigheter och ansvara för den juridiska kompetensen inom det specifika området.

Nåja, jag vet inte vad jag skall kunna berätta mer, fråga gärna om du har ytterligare frågor.

KKARIM:

Väldigt liten chans att få jobb om du pluggat juridik och sedan vill gå ut i arbetslivet. Eftersom juridik omfattar så mycket..

Visst råder det en viss överetablering på jurister för tillfället enlig de prognoser som SACO brukar göra, men har man bra beyg efter avslutad utbildning brukar det gå över förväntan. Är du dessutom notariemeriterad lär du aldrig någonsin behöva gå arbetslös.

Irrelevante:

Är du dessutom notariemeriterad lär du aldrig någonsin behöva gå arbetslös.

Sant.

Irrelevante:

Visst råder det en viss överetablering på jurister för tillfället enlig de prognoser som SACO brukar göra, men har man bra beyg efter avslutad utbildning brukar det gå över förväntan.

På universitetet/högskola menar du väl?

KKARIM:

På universitetet/högskola menar du väl?

Ja, inte fan kan man kalla sig "utbildad inom juridik" av de två 50-poängskurser som finns inom området på gymnasienivå. Det skulle vara ett stort hån mot alla akademiker.

Jag skulle nog inte vilja kalla någon med enbart gymnasiekompetens "utbildad" inom något teoretiskt område, överhuvudtaget. Gymnasietiden är inte mer seriös än motsvarande tidsperiod på dagis.

Irrelevante:

Ja, inte fan kan man kalla sig "utbildad inom juridik" av de två 50-poängskurser som finns inom området på gymnasienivå. Det skulle vara ett stort hån mot alla akademiker.

Hahah, det jag trodde XD.

Irrelevante:

Jag skulle nog inte vilja kalla någon med enbart gymnasiekompetens "utbildad" inom något teoretiskt område, överhuvudtaget. Gymnasietiden är inte mer seriös än motsvarande tidsperiod på dagis.

Därför väljer man IB.

KKARIM:

Därför väljer man IB.

Det är tveksamt om jag skulle vilja kallanågon som läst IB för utbildad heller. Du blir ingenting av det och du söker till högskola/universitet på samma premisser som någon som gått vilket random nationellt program som helst, med enda undantaget att du har betyg som är internationellt gångbara.

Irrelevante:

Det är tveksamt om jag skulle vilja kallanågon som läst IB för utbildad heller. Du blir ingenting av det och du söker till högskola/universitet på samma premisser som någon som gått vilket random nationellt program som helst, med enda undantaget att du har betyg som är internationellt gångbara.

Men det är lite mer än motsvarande tidsperiod på dagis. Självklart måste du läsa vidare efter IB, men du får mycket mer djup i ämnerna när du inte har 120 ämnen som på samhälls.

Irrelevante:

med enda undantaget att du har betyg som är internationellt gångbara.

Precis.

KKARIM:

Men det är lite mer än motsvarande tidsperiod på dagis.

Det kanske det är, men fortfarande är det bara ett gymnasieprogram. Du blir ingenting av det.

KKARIM:

men du får mycket mer djup i ämnerna när du inte har 120 ämnen som på samhälls.

Kanske det, men jag har svårt att tro på vilket sätt det skulle gagna en. Jag menar, när det gäller allmänbildning innebär ju det att man kan mycket om allting istället för mycket inom vissa områden. Fördjupning kommer man att ägna hela sin universitetstid till och då är det väl bra att man får lite kunskap om olika sorters ämnen, inte sant? Jag är åtminstone glad att min gymnasieutbildning varit så pass mångsidig att jag har kunnat göra ett välgrundat och genomtänkt yrkesval.