helvete vad mycket text.

Tråden flyttad från Forum PLUS/Hållbarhet, miljöfrågor och samhällsansvar

Fasiken:

helvete vad mycket text.

Haha sorry, vet inte riktigt hur jag ska formulera mig kortfattat för att få med allt. Vi får se om någon orkar läsa det annars får jag väl vända mig någon annanstans helt enkelt..

Önskar att jag kunde läsa utan att få huvudvärk och tappa bort mig hela tiden.

Men vad gulligt de lät i början i alla fall.

Synd att ni började bråka. Lätt hänt..
Även synd att de känns som att du "krävde" att hon skulle öppna upp sig för dig bara för att du "låtit" henne höra om dina problem och tankar. Man kan inte kräva sådant.. då vill man bara bort från personen. Men förstår att du ville att hon skulle göra det.

Var i ungefär samma sits för två år sedan.
Krävde att h*n skulle berätta vad det var pga ledsnade på att behöva trösta denne varje natt vi sov tillsammans i fem månader. Men det gjorde det bara svårare för den här personen att berätta.

Du kanske krävde för mycket. Och hon kanske är "omogen".. trots allt ung tjej, känslor förändras.

Kan inte svara på vad som hände. Och inser nu att mitt svar är helt meningslöst då jag ej minns vad jag läst nu.

Maximilliam:

Haha sorry, vet inte riktigt hur jag ska formulera mig kortfattat för att få med allt. Vi får se om någon orkar läsa det annars får jag väl vända mig någon annanstans helt enkelt..

Du är som mig.
Men du kanske borde korta ned det och utelämna mycket som kanske inte behöver vara med. Istället för att skriva detaljerat om vart ni var, vad ni gjorde, så kan du skriva att det var helt underbart istället.. så som det faktiskt verkade vara i början. Eller nått.

Sen kan det här familjeproblemet vara något väldigt stort för henne. Och bara för att hon är två yngre än dig (16 år) så betyder det inte att hon inte varit med om mycket mer än just dig. En del blir härdad en del kommer inte över det. Hon kanske håller på bearbeta det som hänt?

Känns lite som att du tror att du vet mer än vad du egentligen gör? Och förväntar dig mer än vad du bör?

är jag helt fel ute just nu..??

Önskar att jag kunde ge dig ett bra svar gubben.

Men åh.. ta det mer chill typ.
.. ska jag säga

Eller ba gå vidare.

Maximilliam:

(Hon valde mig för hennes kompis hon kom dit med var intresserad av min bror, vore douchigt av henne då att hålla på med honom)

så hon gillade din bror i stället eller hon var tvungen att gilla någon? och varför sov inte bara du och din bror i ett rum och hon i ett?

Oj!

Maximilliam:

Jag kanske reagerade på fel sätt och borde ha sagt något i stil med: "Okej, säg om du vill/när du är redo"

Ja, det borde du ha gjort.

Maximilliam:

"Om hon stöter bort mig på det här sättet tänker jag också göra det", tänkte jag då

Det här var ett extremt dåligt beslut från din sida.

Maximilliam:

Då skrev jag att jag tyckte att jag blev orättvist behandlad och att det inte är okej att lämna mig ute, hon ska inte vara ett lås jag ska lirka för att få upp. Jag ska få vara delaktig i hennes liv.

Såhär är det. Oavsett om ni var ihop eller ej ska hon inte BEHÖVA göra ett piss bara för att DU vill det. Detsamma gäller för henne. Vill hon inte berätta om något för dig är det upp till henne, likväl som hon inte kan bestämma om du ska vara ute och festa med dina vänner eller ej. Ni hade varit tillsammans i FYRA MÅNADER. Klart som fan att man inte känner att man kan lita på någon fullt ut om man nyss lärt känna personen.

Du har ingen rätt att vara delaktig i någon annans liv om de inte vill det. Att vara ihop med någon innebär inte per automatik att man inte längre är sin egen person. Vill du ta del av någon annans liv ska du behandla den personen med RESPEKT och ge personen den tid och den plats som personen behöver (utan göra detta på din egen bekostnad såklart).

Maximilliam:

Hon sa att hon hade kommit fram till att vi är för olika. Hon är kontrollfreak, realistisk, organiserad och pedant medan jag är spontan, optimistisk, rastlös och kör på känsla

Det här låter som en ursäkt för att bli av med dig utan att såra dig alltför mycket. Det är schysstare att säga "vi är för olika" än att säga "du är en respektlös douche och jag vill ej bygga något tillsammans med dig". Är även mycket möjligt att hon inte kunde sätta fingret exakt på vad som var felet utan mer instinktivt kände att din respektlöshet var något hon inte ville ha med att göra, och hittade därför på ursäkter för att slippa reda i det.

Maximilliam:

Men det är egentligen inget argument, för trots allt - om man är kär ska kärleken övervinna allt.

Det är ju en nobel tanke men dels är kärlek sekundärt, och dels lever vi inte i Hollywood. Respekt är A och O i ett förhållande och det är DET du bör fokusera på, inte enbart kärlek.
Dessutom är detta uttalande helt förbi poängen då ert problem inte handlade om kärlek. Det är även en sjukt kass ursäkt att inte ta tag i och analysera det problem man har framför sig och visar att du inte är villig att anstränga dig, om detta nu var något du sa till henne dvs.

Maximilliam:

Fyra månader, första problemet, beslut och sedan avslut. Jag kanske ska tillägga att hon ältar sönder problem. Hon ältade alltså sönder det här.

Fyra månader är gott om tid att avgöra om man passar ihop med någon eller ej. Det låter ju dessutom som att ni blev tillsammans ganska så spontant och inte kände varann särskilt väl innan. Att man vill utforska möjligheterna i en sådan situation kan jag definitivt förstå, men att inse att man har begått ett misstag i sin avvägning av den andra personen känns inte heller så konstigt om allt nu gick så snabbt och plötsligt.

Tvivlar dessutom på att hon behövde älta någonting alls, förutom möjligen hur hon skulle bli av med dig. Eller kanske att hon försökte överväga om hon skulle fortsätta satsa på förhållandet trots att du var så respektlös. Det här var ett ganska glasklart fall skullejag säga.

Maximilliam:

Ska jag anse det som ett omoget beslut (hon är trots allt två år yngre) och inte varit med om så mycket problem i sitt liv

Nej, det ska du inte. Det var en mogen insikt att avgöra att du inte var rätt person för henne. Du visade ganska tydligt att du inte respekterade hennes integritet, och även villig att bestraffa henne när hon i dina ögon agerade felaktigt. Må vara att hon kanske tog andra omogna beslut som i sin tur ledde till dina beslut, men ditt agerande är det fortfarande DU som måste stå till svars för. Att säga "hon gjorde så, så då kan jag göra såhär trots att det är skitkasst" är aldrig någonsin ok, och det är fortfarande DU som begår handlingen.

Maximilliam:

Det var som när jag inte var "perfekt" längre, visade mig mänsklig genom att agera felaktigt så försvann allt attraktivt med mig?

Nej, hon insåg att du är en person som inte respekterar gränser.

Maximilliam:

Var hon helt enkelt för omogen för mig?

Nej, ni verkar båda två ganska omogna.

Maximilliam:

Hände det så mycket i hennes liv just då (familjengrejen, tankarna om sitt ex + bråket med mig?) vilket gjorde att jag blev en börda?

Med största sannolikhet. Särskilt när du börjar tjata på henne att berätta och sedan beter dig som ett svin när hon inte gör det. Riktigt illa faktiskt.

Maximilliam:

Ja, som ni ser fattar jag ingenting.. Vad fan hände?

Hon gjorde slut med dig för att du betedde dig respektlöst och inte accepterade hennes gränssättningar. Du förminskade dessutom hennes problem OCH hennes beslut genom att säga att hon "ältar sönder" saker. DET som något är sjukt respektlöst och det gör att du slipper ta ansvar för dina handlingar och visar att du inte alls förstår vad problemet var. En utmärkt anledning att göra slut.

Det räcker inte med att säga "jag gjorde fel vi glömmer detta nu" om det är uppenbart att du inte alls fattat vad det var du gjorde fel eller VARFÖR det du gjorde var fel.

Hoppas du i framtiden hittar någon som är lika intensiv och ser på förhållanden på samma sätt som du gör.
Ett tips är dock att sluta se på kärlek och förhållanden som något ur en hollywoodfilm. Människor fungerar inte så i verkligheten.

kan hålla med mice om:

Miceparade:

Det här var ett extremt dåligt beslut från din sida.

och analysen är väl rätt skarp i sin helhet, men jag kan inte låta bli att tycka att någon som vägrar berätta om ett familjeproblem för sin käresta - den man helst av allt vill smälta ihop med - är lika klumpig och respektlös som någon som insisterar på att få veta.

Jr. HBT:

men jag kan inte låta bli att tycka att någon som vägrar berätta om ett familjeproblem för sin käresta

Tycker generellt att det beror på hur man är som person och vad saken gällde, och specifikt varför man väljer att inte dela med sig. I fall där man t.ex vill skydda sin partner eller nåt kan jag tycka att det är respektlöst då det är upp till partnern att avgöra vad den behöver skydd emot. Rör det något som helt enkelt är för smärtsamt att dela med sig av "just nu" tycker jag inte att det behöver klassas som respektlöst. Där måste man ju göra en avvägning mellan hur ont det gör i en själv och hur ont det gör i ens partner.
"Just nu" är dessutom på partnerns villkor, och om ens avsikt inte är att medvetet stänga ute sin partner utan snarare att skydda sig själv från smärta tycker jag att det är mer respektlöst att vara den krävande, än att vara den utestängande, även om det är ett egoistiskt beslut. Bättre då att vänta tills man känner att man är redo att dela med sig till någon man litar på, och också känna att den personen litar på en tillbaka och att den är ok med att vänta. Det handlar om att lämna plats för varandra, ofta på sin egen bekostnad, än att själv kräva den plats man vill ha (genom att tillexempel bestämma "just nu").

Tillit är f.ö inte en självklarhet, ens mellan personer som kännt varandra. Att då vara osäker på någon man nyligen (4 månader) börjat lära känna på allvar tycker jag inte är så konstigt.

TS verkade dock ha nån teori om att hon hade en specifik agenda med undanhållandet, utöver att det var ett personligt problem (att hon var sur på honom pga anledning). Om så nu var fallet så är det ju definitivt oerhört respektlöst av henne också, varför jag skrev:

Miceparade:

Du visade ganska tydligt att du inte respekterade hennes integritet, och även villig att bestraffa henne när hon i dina ögon agerade felaktigt. Må vara att hon kanske tog andra omogna beslut som i sin tur ledde till dina beslut, men ditt agerande är det fortfarande DU som måste stå till svars för.

Samt:

Miceparade:

Nej, ni verkar båda två ganska omogna.

Miceparade:

"Just nu" är dessutom på partnerns villkor, och om ens avsikt inte är att medvetet stänga ute sin partner utan snarare att skydda sig själv från smärta tycker jag att det är mer respektlöst att vara den krävande, än att vara den utestängande, även om det är ett egoistiskt beslut.

då bör man kunna förmedla sina skäl på ett sätt som inte gör ens partner osäker. det är ett svek att undanhålla saker för någon så viktig; en indikator på att något är på tok, som utan vidare specifikation lätt kan få en att börja leta fel hos sig själv.

(obs håller inte inte med, ville bara anknyta lite grann till diskussionen eller något)

hon låter lite lik mig, och ni kanske inte passar ihop. när jag blir "pressad" in i ett hörn försvarar jag mig med att klippa relationer. har lite för lätt för det. Se det som att det var bra att det hände så pass tidigt i relationen? hellre några månader in än ett ologiskt avbrott efter några år