Jr. HBT:

då bör man kunna förmedla sina skäl på ett sätt som inte gör ens partner osäker.

Varför? Om man är inkapabel till detta, om man saknar insikt eller vokabulär, vad gör man då? Är man respektlös pga det?

Man måste förvisso kunna bedömma människor utefter deras handlingar, men det är också bristfälligt eftersom vi är så himla olika. Någonting kan uppfattas på ett sätt för att man känner igen sig, medans avsikten var en helt annan. När har man rätt att ta illa upp i ett sådant fall? Alltid?
Brukar generellt tycka att handlingar är sekundära efter avsikter, men det är ju såklart skitsvårt att känna till en persons avsikter om den ej förklarar dem. Men då kommer man ju tillbaks till fallet där personen kanske ej är kapabel att förklara. Svårt.

Jr. HBT:

en indikator på att något är på tok, som utan vidare specifikation lätt kan få en att börja leta fel hos sig själv.

Om man börjar leta fel hos sig själv är det ett separat problem som förmodligen kommer ur en redan existerande osäkerhet, antingen i sig själv eller i förhållandet. Att kräva försäkranden av någon som spenderar större delen av sin sociala energi på att hålla sig själv flytande tycker jag är att kräva för mycket, särskilt om osäkerheten finns inom en själv. Om man är osäker på förhållandet lär ju det faktumet i sig vara en anledning till vaför partnern ej delade med sig från början.

Jr. HBT:

(obs håller inte inte med, ville bara anknyta lite grann till diskussionen eller något)

Förstår, intressant att utforska/diskutera lite.

Miceparade:

Varför? Om man är inkapabel till detta, om man saknar insikt eller vokabulär, vad gör man då? Är man respektlös pga det?

anser att man då är inkapabel till att förstå och utöva respekt, i ungefär samma utsträckning som den onödigt påstridiga parten.

Miceparade:

Någonting kan uppfattas på ett sätt för att man känner igen sig, medans avsikten var en helt annan. När har man rätt att ta illa upp i ett sådant fall? Alltid?

mjo. avsikt och upphov är en labyrint av regresser!

Miceparade:

Brukar generellt tycka att handlingar är sekundära efter avsikter, men det är ju såklart skitsvårt att känna till en persons avsikter om den ej förklarar dem.

en intressant fråga. är kluven till den. måste erkänna att det är rätt kontextbetingat vad jag väljer att prioritera. intentionsperspektivet har problemet att alla människor handlar i tron att deras handlingar får goda konsekvenser och det blir svårt att urskilja. konsekvensperspektivet har problemet att det brister i hänsyn till långsiktig potential.

Miceparade:

Om man börjar leta fel hos sig själv är det ett separat problem som förmodligen kommer ur en redan existerande osäkerhet, antingen i sig själv eller i förhållandet.

grundpremissen i ett kärleksförhållande är för mig tillit och sånt där. att inte kunna/vilja berätta, och inte heller berätta varför man inte kan/vill, tyder på bristande tillit. men det du säger stämmer också (om jag tolkar rätt). båda är nog osäkra!

Miceparade:

Ja, det borde du ha gjort.

Ja, och jag erkänner att jag gjorde fel där men alla är vi mänskliga. Jag hade dessutom lite dåligt omdöme pga alkohol, jag vet att det inte är någon ursäkt men som alkohol påverkad agerar man rätt dumdristigt ibland. Det viktigt är att jag vet om att jag agerade fel och sedan kan lära mig av det till nästa gång.

Miceparade:

Det här var ett extremt dåligt beslut från din sida.

Jag vet, i två dagar var jag sårad för att jag kände att jag hade delat med så mycket av mig själv till henne. Kände mig nästan utnyttjad eftersom jag berättat så mycket för henne angående min sorg (grät till och med när jag berättade allt i detalj, blev rätt känslosamt) så ja, jag kände mig helt enkelt utnyttjad på något konstigt sätt när hon inte ville dela med sig.

Miceparade:

Såhär är det. Oavsett om ni var ihop eller ej ska hon inte BEHÖVA göra ett piss bara för att DU vill det. Detsamma gäller för henne. Vill hon inte berätta om något för dig är det upp till henne, likväl som hon inte kan bestämma om du ska vara ute och festa med dina vänner eller ej.

Mycket sant vilket jag även insåg senare, att jag hade uppfört mig dåligt och omoget. Ska försöka ta lärdom av det här i efterhand.

Miceparade:

Vill du ta del av någon annans liv ska du behandla den personen med RESPEKT och ge personen den tid och den plats som personen behöver (utan göra detta på din egen bekostnad såklart).

Det här tror jag är en egenskap jag verkligen måste jobba med känner jag nu. Jag har så lätt för att förlora respekten för folk som jag anser sviker/sårar mig. Bra att du letade fram det här problemet hos mig i min "wall of text". Det är viktigt att jag vet det här nu, så jag förstår mitt problem, kunna jobba med det och för att sedan ha möjlighet lösa det för att bli en bättre människa. Tack!

Miceparade:

Det var en mogen insikt att avgöra att du inte var rätt person för henne. Du visade ganska tydligt att du inte respekterade hennes integritet, och även villig att bestraffa henne när hon i dina ögon agerade felaktigt.

Shit, du öppnar verkligen ögonen på mig. Fan vilken hemsk människa jag är! Jag har verkligen psykiskt misshandlade henne egentligen på grund av mitt eget handlande dvs då jag bestraffade henne. Trots att jag förstod sedan och bad om förlåtelse så förstår jag verkligen nu hur elakt det var av mig.

Men det är så svårt att förstå hur hon tänker också, hur ska jag kunna bättra mig om hon inte lägger fram problemet? Du får mig verkligen att inse nu hur hon troligen tänker - Att det jag är respektlös mot hennes integritet.

Miceparade:

Det är schysstare att säga "vi är för olika" än att säga "du är en respektlös douche och jag vill ej bygga något tillsammans med dig".

Gash, beundrar ditt sätt som utomstående att verkligen hitta problemen! Cred. Men shit, nu vill man verkligen "gör om, gör rätt". Känner mig totalt värdelös.. Men tvivlar starkt på att jag kommer få en andra chans även fast jag nu insett vet jag har gjort fel.

Miceparade:

i blev tillsammans ganska så spontant och inte kände varann särskilt väl innan. Att man vill utforska möjligheterna i en sådan situation kan jag definitivt förstå, men att inse att man har begått ett misstag i sin avvägning av den andra personen känns inte heller så konstigt om allt nu gick så snabbt och plötsligt.

Mm, tror också det här är lite av problemet. Även fast vi kände efter ett tag innan så blev allting väldigt spontant. Det blev som när hon hade utforskat mig klart hade hon inget mer att hämta av mig heller.

Miceparade:

Tvivlar dessutom på att hon behövde älta någonting alls, förutom möjligen hur hon skulle bli av med dig. Eller kanske att hon försökte överväga om hon skulle fortsätta satsa på förhållandet trots att du var så respektlös.

Varför kunde inte hon lägga fram det som du gör? Hur skulle jag kunna veta att det här som var problemet? Hur ska jag kunna bättra mig om jag inte vet vad problemet är. Klart hon ville bli av med mig för att jag var respektlös och bestraffade henne för det. Ingen vill ha ett sådant förhållande?

Miceparade:

Att säga "hon gjorde så, så då kan jag göra såhär trots att det är skitkasst" är aldrig någonsin ok, och det är fortfarande DU som begår handlingen.

Det här är det jag har haft mest ångest över, att jag hela tiden har vetat att jag agerade helt fel. Jag har sagt det till henne också och nu i fortsättningen kommer jag att lära mig efter det.

Miceparade:

Med största sannolikhet. Särskilt när du börjar tjata på henne att berätta och sedan beter dig som ett svin när hon inte gör det. Riktigt illa faktiskt.

#truestory. Vad kan jag säga liksom, du gör allting så glasklart. Tror det var otroligt viktigt för mig att få se någon annans perspektiv på det här. Har verkligen inte fattat vad som blev problemet men nu gör jag det.

Miceparade:

Hon gjorde slut med dig för att du betedde dig respektlöst och inte accepterade hennes gränssättningar. Du förminskade dessutom hennes problem OCH hennes beslut genom att säga att hon "ältar sönder" saker. DET som något är sjukt respektlöst och det gör att du slipper ta ansvar för dina handlingar och visar att du inte alls förstår vad problemet var. En utmärkt anledning att göra slut.

Ja, jag känner mig väldigt respektlös och som du säger, jag förstod aldrig vad problemet var och det var därför jag skrev här på UM för att få någon annans perspektiv på det hela. Du har verkligen öppnat mina ögon och förstått att det egentligen ligger hos mig, att det är jag som betet mig som ett omoget svin.

Det här problemet skulle nog ha kunnat lösas om jag hade vetat om det. Jag är en person som inte låter mig nedslås av kritik (ser allt som feedback) utan jag tycker man ska lära sig av saker och sedan bli en bättre människa.

Och du har ju verkligen fått upp problemet på bordet, nu är ju allt glasklart och jag kan börja jobba med det. Tack, det uppskattas!

P.s Kan tillägga att jag ska träffa henne och prata igenom allt snart, tycker du jag ska nämna allt det du har sagt till mig? Kanske möjligtvis visa det här för henne? Eller är loppet redan förlorat? Ska jag bara lägga svansen mellan benen och inse att jag är ett omoget svin? Jag vill visa att jag är villig att bättra mig bara, att jag nu har förstått. Det är jag mycket tacksam över!

Maximilliam:

Men dagen efter mådde jag dåligt. "Om hon stöter bort mig på det här sättet tänker jag också göra det", tänkte jag då. Så jag var allmänt elak och frös ut henne i två dagar

Maximilliam:

Var hon helt enkelt för omogen för mig?

Kanske du som var för omogen för henne.

Nintendo:

Kanske du som var för omogen för henne.

Jo, jag har insett det nu i efterhand. Miceparade fick mig att inse en hel del och att problemet ligger hos mig, inte hos henne. Först tänkte jag inte skriva wall of text men tror det var viktigt för att få med allting. För att genom att lägga fram precis allt så har jag förstått att det är jag som är problemet genom andras perspektiv.

Fråga är bara vad jag nu ska säga när vi ses? Hon är online nu och jag har bara lust att skriva "Förlåt för att jag är ett respektlös svin, jag borde veta bättre."

Maximilliam:

Känner mig totalt värdelös..

Det är du inte.

Maximilliam:

Varför kunde inte hon lägga fram det som du gör? Hur skulle jag kunna veta att det här som var problemet?

Möjligen för att hon själv inte var på det klara med varför hon handlade som hon gjorde. Sånthär är inte alls så lätt eller självklart som det kanske låter. Det är nog enklare för oss som utomstående här på UM att se och analysera på håll, än att för er båda se problemen när de ligger så nära. Man blir lätt självblind.

Maximilliam:

Hur skulle jag kunna veta att det här som var problemet? Hur ska jag kunna bättra mig om jag inte vet vad problemet är.

Det var lite detta Jr.HBT tog upp om du läst hans post också. Det är ju mycket möjligt att hon var omogen på det sättet du föreslog i din första post, att hon betedde sig på det sättet för att hon var sur över att du var ute och festade. Om så är fallet har även hon varit sjukt respektlös.
Men det stämmer att det såklart är jättesvårt att veta vad en person känner och tänker om den inte berättar det. Särskilt om man inte känner personen väl nog att kunna gissa sig till problemet ändå. Tough luck för din del antar jag.

Maximilliam:

Jag är en person som inte låter mig nedslås av kritik (ser allt som feedback) utan jag tycker man ska lära sig av saker och sedan bli en bättre människa.

Det här är verkligen en jättejättebra egenskap!

Maximilliam:

Tack, det uppskattas!

Np.

Maximilliam:

P.s Kan tillägga att jag ska träffa henne och prata igenom allt snart, tycker du jag ska nämna allt det du har sagt till mig? Kanske möjligtvis visa det här för henne? Eller är loppet redan förlorat? Ska jag bara lägga svansen mellan benen och inse att jag är ett omoget svin? Jag vill visa att jag är villig att bättra mig bara, att jag nu har förstått. Det är jag mycket tacksam över!

Hur du ska gå vidare med den här informationen kan jag tyvärr inte svara på faktiskt. Människor är så mycket mer komplexa än vad man tror, då vi ju alla har så många egenskaper gemensamt.
Om du känner att du vill få det sagt så berätta för all del för henne om dina insikter. Är hon inte intresserad så är det upp till henne (och det bör du såklart också respektera), men det lär inte skada att försöka.

Jr. HBT:

anser att man då är inkapabel till att förstå och utöva respekt, i ungefär samma utsträckning som den onödigt påstridiga parten.

Kan säkert hända, men det rättfärdigar inte påstridigheten eller gör den mindre respektlös.
Tycker att det i detta fall blir mycket lättare att analysera deras handlingar var för sig. Vad och varför han gjorde fel, och vad och varför hon gjorde fel. Bara det att vi inte kan ta del av hennes sida av storyn.

Jr. HBT:

avsikt och upphov är en labyrint av regresser!

Heh

Miceparade:

Kan säkert hända, men det rättfärdigar inte påstridigheten eller gör den mindre respektlös.
Tycker att det i detta fall blir mycket lättare att analysera deras handlingar var för sig. Vad och varför han gjorde fel, och vad och varför hon gjorde fel. Bara det att vi inte kan ta del av hennes sida av storyn.

tycker de är lika goa kålsupare som sagt. visst, hon kanske har jättebra skäl som inte kommer fram, men TS kanske också är klumpig på att förmedla sina skäl.

Miceparade:

Heh

??!?!?

och du ska föreställa aspie

Jr. HBT:

tycker de är lika goa kålsupare som sagt. visst, hon kanske har jättebra skäl som inte kommer fram, men TS kanske också är klumpig på att förmedla sina skäl.

Jo, det tycker väl nog jag också. Men vi kan ju inte veta varför hon handlade som hon gjorde. Vi känner bara till varför TS gjorde som han gjorde, och med de fakta han angiver kan vi bara berätta vad han gjorde fel. Och om TS nu var klumpig är vi här för att förklara det för honom.

Jr. HBT:

??!?!?

Förlåt, kändes mer fjantigt att skriva "Verkligen!". Tänkte typ "Heh, ja".

Jr. HBT:

och du ska föreställa aspie

Ska jag?

Miceparade:

Jo, det tycker väl nog jag också. Men vi kan ju inte veta varför hon handlade som hon gjorde. Vi känner bara till varför TS gjorde som han gjorde, och med de fakta han angiver kan vi bara berätta vad han gjorde fel. Och om TS nu var klumpig är vi här för att förklara det för honom.

ja men samtidigt inte skuldbelägga för mkt.

Miceparade:

Förlåt, kändes mer fjantigt att skriva "Verkligen!". Tänkte typ "Heh, ja".

ok!

Miceparade:

Ska jag?

väl?

Jr. HBT:

väl?

Har ej någon sådan diagnos. Är officiellt "fullt fungerande".

Miceparade:

Har ej någon sådan diagnos. Är officiellt "fullt fungerande".

ah ok. men du har väl snackat om att du har asperger nån gång? i tiny typ.

Jr. HBT:

ah ok. men du har väl snackat om att du har asperger nån gång? i tiny typ.

Hmm.. inte så vitt jag kan minnas. Är inget jag direkt önskar att jag vore..
Kanske har betett mig aspie i tiny :c

Miceparade:

Hmm.. inte så vitt jag kan minnas. Är inget jag direkt önskar att jag vore..
Kanske har betett mig aspie i tiny :c

vill inte tro jag skulle förväxla aspie-beteende med egen utsaga om diagnos

nåväl då vet jag.