Självfallet:

Håller med dej, folk säger att jag är paranoid. Men bara för att jag är paranoid innebär det ju inte att jag inte kan vara förföljd.

Det är ett idiotiskt påstående. Hur vanligt är det att vara förföljd? Den lille procentenheten ger inte större statistisk för att man är i sjukligt paranoid.

kebabkurt:

Ska faktiskt upp, lustigt nog, för att träffa just min psykiatriker. Tack till dig och godnatt. Och dröm vackert, det är viktigt att må bra även när man sover.

Jag svarar imorgon istället. Tack, önskar dig en bra dag.

Lounge fact:

Den lille procentenheten ger inte större statistisk för att man är i sjukligt paranoid.

Men det utesluter inte möjligheten.

Prova en annan typ av terapi? Vet inte vad du går nu men prata med din samtalskontakt med det. Föreslår MBT.

Finns det någon särskilt anledning till att du inte vill äta mediciner? Det är självklart ditt val, men jag skulle råda dig till att ge det en chans. Jag har efter många år äntligen fått en medicinkombination som fungerar, och genom det har jag gått från fullständigt kaos till att faktiskt fungera någorlunda normalt. Självklart är det också pga terapin jag har fått, men ändå. Mediciner ÄR bra. Så ja, jag tycker du iaf borde ge det en chans.

Och om inte, prata med din psykolog om att kanske få nån mer specifik terapi, som inte bara går ut på att sitta och prata. T ex DBT har hjälpt mig otroligt mycket, men det verkar inte som om det riktigt stämmer in på din problembild från vad jag har läst här. Stereo total nämnde MBT, kanske något att prova? Sånt tar tid, ja, men det är värt det.

Jag hoppas verkligen att du får hjälp, så att du får uppleva hur det är att må bra. Vägen dit kan vara förbannat lång och krokig, men det är värt det i längden.

kebabkurt:

Ja, så är det väl. Problemet är väl kanske inte att jag har så mycket känslor kring allt sådant, utan snarare att jag inte kan hantera dem. Men hänga kvar kommer de definitivt att göra. De påverkar mig vare sig jag vill det eller inte.

Du kanske kan få lärdom att hantera dem. Det kanske är en del av depressionen. Du har ju inte ens pratat med din psykiatiker om det hittils.. Det påverkar ju dig enormt, t.om. så pass mycket att du inte är säker på att du vill leva i denna värld och kämpa dig ur din depression. Pratade du med henne om det idag något?

kebabkurt:

Mycket är väl just det att jag inte kan lita på dem och det som sagts om baktankar och så.

Så låt oss säga att du träffar någon för typ fika, sitter du hela tiden med en misstanke mot vad som sägs / väljer ord?

kebabkurt:

Och att man känner sig utanför och alla de där andra, vanliga, "jag-passar-inte-in-grejorna".

Mjo, känns lätt så.

Hur har din dag varit idag då?

Självfallet:

Men det utesluter inte möjligheten.

Nej, det skrev jag inte heller. Sluta tolka nirvanas texter så ordagrant plz.

Lounge fact:

Pratade du med henne om det idag något?

Ja, men ingenting leder ju någonsin någon vart. Överhuvud taget.

Lounge fact:

Så låt oss säga att du träffar någon för typ fika, sitter du hela tiden med en misstanke mot vad som sägs / väljer ord?

Nej, inte vanligtvis, men det är klart att det händer. Är snarare när folk lämnar mig i ovisshet och inte reder ut saker ordentligt som jag tänker på det viset. Fast det är väl snarare då som jag agerar på det. Tankar om sådant florerar väl ganska frekvent kan jag väl säga.
Väljer ord gör jag när det är någon som jag inte känner/är rädd för vad han/hon sa tycka om mig. Annars så gör jag det inte särskilt mycket.

Lounge fact:

Hur har din dag varit idag då?

Vidrig. Och värre blir det. Fantastiskt.

kebabkurt:

Ja, men ingenting leder ju någonsin någon vart. Överhuvud taget.

Vad sa hon då?

kebabkurt:

Vidrig. Och värre blir det. Fantastiskt.

Har det hänt något särskilt eller är det för att du känner dig allmänt på bottnen nu?

Lounge fact:

Vad sa hon då?

Inget. Absolut ingenting. Bara följdfrågor. Fattar inte vad hon pysslar med. Men det kanske är en del av något större, som jag bara inte förstår mig på med min lilla hjärna.

Lounge fact:

Har det hänt något särskilt eller är det för att du känner dig allmänt på bottnen nu?

Båda. Men det blev lite bättre nyss.

Du kan inte säga att du tagit all hjälp du kan få när du inte provat tabletter, det har nog gjort en skillnad för mig. Sedan finns det alltid en ny person att prata med, även om jag hellre skriver av mig här än att prata med någon. Hitta en person som du känner har förståelse för dig och ditt problem, annars funkar det inte.

Lounge fact:

Nej, det skrev jag inte heller. Sluta tolka nirvanas texter så ordagrant plz.

Nirvana?
Avregga plz

kebabkurt:

Inget. Absolut ingenting. Bara följdfrågor. Fattar inte vad hon pysslar med. Men det kanske är en del av något större, som jag bara inte förstår mig på med min lilla hjärna.

Ja, har du beskrivit hur jävla mycket det påverkar dig? Tycker inte hon borde släppa det efter några följdfrågor då.

Självfallet:

Nirvana?
Avregga plz

kebabkurt:

Har det där i-landsproblemet vissa kallar depression.

knark och baileys