Hennes ensamhet är starkare än allt
stegen ekar över tomhetens golv
fingrarna skakar
i en lägenhet
vintergatan sjuttioelva
elementen står på max
hon vandrar tyst runt
och fryser

Sängen är varm
men inte ens tusen filtar kan dämpa
stillheten
tills en dörr slår igen och mamma pratar spritländska i hallen
mister Någon hyschar och spritländskan
blir ett skratt
kuddar över hennes öron