Det här kommer bli en väldigt lång tråd som antagligen väldigt få användare kommer att orka läsa igenom. Mitt tips till de som vill få en nyanserad bild av vänstern och lär sig något nytt bör läsa det jag har på dagens agenda. All heder till de som gör det. Jag ska försöka ge min bild på den hycklande vänsterorganisationen runt om i världen med början på enskilda individer och sedan vidare till enskilda frågor så som våld, revolution, reklam, USA, yttrandefrihet, religion och populism. Jag ställer mig även frågan varför det är så och varför ni, läsare tror att det är så?

Inledningsvis vill jag innan jag nu retar upp någon(jag hoppas att jag gör det) frihetlig socialist, marxist eller diverse vänster-sympatisör göra klart varför jag använder mig utav ett så brett begrepp som "vänstern".

Jag har upptäckt att dagens vänster-anhängare blandar och skapar slängar av Proudhon, FN:s mänskliga rättigheter, Marx och miljökamp. Skapelsen blir fullständigt ologisk och obegriplig för den vanliga gemene man och ungdom på den här sidan. Därför är de från och med nu, enhetligt, VÄNSTERN.

Vänstermänniskor är som allmänt känt rätt snabba att tala om för oss alla om hur vi ska leva. Man ska vara solidarisk och inte stödja "oetiska" industrier, man ska även engagera sig fackligt osv. Ändå ser vi gång på gång hur dessa vänsterpolitiker och debattörer i sina egna liv gör precis tvärt emot vad de säger att vi andra ska göra. Hur kommer detta sig?

Vi börjar med några utländska exempel (alla tagna från boken Do As I Say (Not As I Do) : Profiles in Liberal Hypocrisy):

Professor Cornel West, författare till boken The Ethical Dimensions of Marxist Thought och en mycket frispråkig kritiker av allt som liknar och har att göra med kapitalism, han tar själv $15.000 för att hålla ett tal.

Michael Moore som är ett av mina stora hatobjekt, har vid flera tillfällen påstått att han inte äger en enda aktie. I själva verket har han faktiskt investerat stora pengar i en fond som innehåller aktier i Pfizer (den onda läkemedelsindustrin han ofta angriper), McDonalds (ett multinationellt företag som han tycker är ren ondska) och - håll i er nu - oljeföretaget Halliburton, det företag han kritiserat mer än något annat. Är Michael Moore en ovanligt korkad vänstervriden människa eller är han helt enkelt en hycklare?

Moore är även fortfarande skriven i den lilla bruksort där han växte upp, och säger ofta i intervjuer att han är därifrån för att framstå som en "average Joe". Det han glömmer att säga är att han i själva verket bor i en lyxig miljonlägenhet på Manhattan. Hans barn går även i privatskolor, något han angripit och angriper hårt...... när det gäller andras barn.

Noam Chomsky har absolut inga problem med att peka ut den amerikanska militärmakten som den levande djävulen på jorden. Samtidigt har han heller inga problem med att själv ta emot flera miljoner dollar ifrån militären som betalning för det jobb han gjorde på MIT. Chomsky har även kritiserat "kapitalister" för att de försöker fly undan att betala skatt och ta sitt sociala ansvar - det han glömde att tänka på är att han själv har skapat en stiftelse för att slippa betala skatt (stiftelser får enligt lag olika typer av skattelättnader i USA).

Al Franken har alltid klagat på att republikaner är rasister, till exempel för att så få av dem och dess anställda är svarta. Bland Frankens egna anställda (runt 112 personer) finns endast en svart afro-amerikan. Franken har också talat om för oss att folk borde vara vänligare och hövligare mot varandra, och att han vill ändra samhällsklimatet och hela tonen i samhället. Det han glömda var att han själv samtidigt var han manusförfattare i Saturday Night Live där han skrev grova skämt om canceroffer, homosexuella och svarta. Det skulle en högerdebattör garanterat aldrig kommit undan med.

Ursula Berge som är känd vänsterdebattör och chef för tankesmedjan Agora har ofta kritiserat bristen på etik hos högern. Själv fick hon sin lägenhet i Stockholm från stiftelsen Allmänna Barnhuset... utan att behöva stå i bostadskön! Fler socialdemokrater som fick lägenhet på samma sätt är bland annat f.d. bostadsministern Lars-Erik Lövdén, Berit Högman, Kjell Nordström, Maria Öberg m.fl.

Mona Sahlin känner ni alla till.

Och så har viLars Ohly som i bästa "Moore- och Hillary Clinton-stil" skickar sina egna barn till privatskolor som han vill förbjuda för alla andra.

Varför är det så här? Varför är det så många av dessa framstående vänstermänniskor som har svårt att leva som de lär? Och dra inte ner tråden i "men högermänniskor är minsann lika goda kålsupare"-träsket. Högern hymlar inte om att man inte ska leva si eller så. Om ni ändå vill påpeka högern, starta då en tråd om det i så fall. Just den här handlar om varför vänstern inte lever efter vad de lär.

Det är ingen hemlighet att vänstern beundrar- och vill införa demokrati av gammalt antikt snitt. En demokrati där alla samlas i den lilla gemenskapen och diskuterar och röstar över viktiga beslut och frågor. Tanken med vänsterns "direktdemokrati" är att man även idag i vår tid ska syssla med något liknande. Denna typ av demokrati ska leda till slutet på historien, ett bekymmerslöst samhälle där ingen sorg eller brist finns och till ett samhälle där ingen avund eller egoism råder.

För dåtidens demokrati var det inte för gemene man några problem att utforska effekterna av vissa beslut, pga den ringa information som genomsyrade samhället. En insats på ett visst område, t ex att ändra jordbruket från veteodling till potatisodling medförde en lätt identifierbar och därmed förutsägbar effekt. En effekt som man knappast behövde ett våldsamt skarpt intellekt för att förstå.

Men hur hade detta fungerat i dagens samhälle? Hur i hela världen vet man vad som är orsak och verkan - insats och effekt? Skulle egentligen inte stora delar av hela universitetsvärlden vara överflödig om gemene man, vem som helst, ändock visste hur samhället fungerar, vad som behövs göras och vad som är bäst för samhället? Den frågeställningen är emellertid inget som helst problem för vänstern, vilken säger "Envar vet vad som är bäst för honom eller henne" (med respekt för vänstern kanske jag glädjande nog borde placerat henne framför honom i jämställdhetens anda?). Håll det här argumentet i åtanke!

Men vad händer när man med en vänster-sympatisör debatterar t ex USA och amerikaner, reklam eller invandring? Helt plötsligt får vi höra en helt annan tes. En tes som lyder: "att amerikaner egentligen inte vet vad som är bäst för dem". Dessutom får vi reda på att reklam tvingar på folk helt onödiga konsumtionsvaror de egentligen inte behöver eller vill ha. Vi får även ifrån vänstern (exempelvis Mona Sahlin) reda på att svenskarna inte behöver folkomrösta i kommunerna över om man ska ta emot invandrare eller inte. Då ställer jag mig frågan, vad hände med den "direktdemokrati" som vänstern förespråkar?

Fallet USA: Det finns två stora partier i USA, nämligen demokraterna och republikanerna. Demokraterna anses kämpa för arbetarna medan republikanerna representerar den förtryckande kapitalist-överfascistklassen, så lyder åtminstone tesen. Frågan jag ställer mig och er är varför då amerikanerna envisas med att rösta på republikanerna? Nixon, Reagan och Bush är alla republikaner och av vänstern föga omtyckta sådana. De två sistnämnda har dessutom valts om. Och varför valde britterna facistjärnladyn Thatcher?

Här flyter vänstern ut i en svada av flummiga förklaringar vilka allihop anspelar på att nyliberalismen och fascismen och dess materialiserade ledare från ingenstans helt plötsligt på ett slugt, oväntat lömskt, manipulerande och magiskt sätt placerat sig vid styret för nationen. Men alla nämnda har faktiskt röstats fram och har inte till skillnad ifrån Lenin tagit makten i en statskupp.

Istället för att ifrån vänstern få höra att "gemene man faktiskt vet vad som är bäst för honom", hör vi istället när det gäller presidenter och premiärministrar att folkets egentliga åsikter har grumlats av något, det har kommit smolk i bägaren och vi passar på att skylla lite på judarna och Israel i samma vända! Den där ryggradskänslan, signalen, som den enkle mannen/kvinnan/arbetaren/arbeterskan har inuti sig och som konstant påminner dennes hjärna om vad som är bäst för honom/henne kan slås ut helt plötsligt - av en liberal-fascistisk desinformationskampanj! Se på fanken! Helt plötsligt vet inte gemene man vad som är bäst för honom! Veganen och den kände sångaren Moby berättade när han kommenterade amerikanernas val av Bush att "Amerikanerna röstade med magen och inte med hjärnan".

Faktum är att anledningen till att vänstern argumenterar för att var och en vet vad som är bäst för honom eller henne är att man bortförklarar de facto att vi idag i vårt invecklade, förgrenade och komplicerade samhälle som enkel medborgare eller ens professor inte har full insyn i systemet. Man har inte på samma sätt den insyn som medborgaren i forna tider. Direktdemokrati är ju målet för vänstern och därmed behövs en tes som i alla fall försöker stjälpa de facto att ingen person är väldigt insatt i samtliga naturvetenskaper (så att man kan rösta om t ex genmodifiering eller miljövård) eller statsvetenskap och nationalekonomi (så att man rösta om t ex skattenivån eller frihandel och protektionism).

Fallet Våld: Våld är kanske inte så dumt i alla fall? Det beror helt enkelt på vem som skjuter och slår eller torterar. Ett exempel:

Pinochet hatas som bekant av vänstern och många här på forumet, det är ingen hemlighet. Att denna CIA-stödda kuppmakare lyckades kasta ned socialisten Allende i Chile 1973 är för vänstern en stor tragedi och Pinochet ska i enlighet med humanitära värderingar förkastas och fördömas. Nu lyder vänsterns tes att om det råder stor fattigdom, matbrist och trasiga sociala band i ett land, kommer någonting att ske. Folk eller grupper kommer protestera mot ordningen och göra någon form av uppror. Och därför ska man således inte vara speciellt förvånad över att en reaktion mot nationens (van)styre kommer, då det är ganska meningslöst att kräva demokrati och humanism i ett tillstånd av stagnation och svält; dvs. man ska inte vara speciellt förvånad över att Lenin tog makten i en statskupp, inte revolution, 1917.

Borgerliga statskupper är däremot utav ondo och det spelar faktiskt ingen roll att Chile fick det sämre under Allende, maten höll på att ta slut och valutan misshandlades och sjönk dramatiskt i värde, medan socialistiska kupper vilka slutar i en minoritetsregering ska tvärtom inte fördömas, därför att de är i princip oundvikliga. Att någon i sedvanlig historisk och materialistisk stil då protesterar mot den rådande socialistiska ordningen är reaktionärt och fascistiskt. Men skulle det motsatta ägt rum, att en borgerlig regering kastades omkull av socialister, är det i sin ordning, så är historiens obevekliga gång och dom, det är oundvikligt och därmed lönlöst att protestera mot det och att en statskupp sker är definitivt ingenting man ska vara förvånad över. Historien formas trots allt av materiella betingelser såsom ekonomiska kriser och misslyckanden och inte av idéer. (Observera här att jag inte stöder Pinochet utan kritiserar enbart vänstern för dess syn på när statskupper sker) När en revolutionär tvingar ned någon på knä och sänder en 7,62 millimeter med en arbetar-kalashnikov genom huvudet på någon, är det ett tecken på kärlek, humanism, rättvisa, på medkänsla, för kollektivets bästa. Offret, eller den priviligerade, beror på hur man ser det, borde tacka sin baneman för att just denne vet hans bästa. Och skulle offret ha blivit torterat, är det meningslöst att opponera sig emot det, då hela situationen inte på något sätt kunde ha varit annorlunda. Men när en borgerlig lakej med en kapitalistisk M-16, tillverkad av Colt, tvingar ned någon på knä, är det ett utslag av konservativa och reaktionära despotkrafter. Då är ondskan och djävulen frisläppt och har fullt spelrum.

När vänsterns parti- och vallokaler vandaliseras, eller när vänsterns hantlangare blir nedslagna, är den fascistiska ondskan i farten. En bomb på rätt ställe kan vara en högst imponerande och lovvärd "direkt aktion"; eller när vänstern övervakas av IB eller SÄPO, är det ett uttryck för fascistisk övervakning och anti-demokrati. Men skulle vänstern övervaka och åsiktsregistrera t ex Sverigedemokrater är spelreglerna emellertid något annorlunda. Det är acceptabelt att hålla fascismen i schack. Man måste använda sig av "deras" metoder för att bekämpa dem, annars riskerar man i Sverige ett nytt Hitler-Tyskland (vilket i så fall skapats genom fria val).

Fallet reklam: Gemene man vet inte vad som är bäst för honom när det gäller valet av enklare konsumtionsvaror så som livsmedel och deodorant. Reklamen är helt enkelt utav ondo då den hjärntvättar och förföriskt och manipulativt påtvingar lyssnaren eller läsaren att göra ett val som man inte tjänar något på. Bilföraren behöver inte bekväma fönsterhissar (helst ska ingen förutom de högsta vänsterledarna inneha bil (men man måste ju emellertid göra ett undantag för sådana socialistiska genier som vet bäst vad andra behöver!) Alla medborgare ska färdas, äta, leva, arbeta, älska gemensamt); Den som badar behöver inte ett väldoftande badskum; den som arbetar och behöver koncentera sig behöver egentligen inget kaffe; den som strövar igenom affärer behöver ingen välskräddad och vacker jacka; ingen av oss behöver färg-TV eller välproducerad musik; vi behöver inte komfortabla möbler och inte heller avkopplande utlandsresor till vackra och varma länder.

Anledningarna till att vänstern säger att gemene man inte behöver konsumtionsvaror är för att..:

1. .. vänstern vill ta de pengar folk spenderar på sådant var och en anser vara behövligt och lägga de pengarna på sjukvård, bidrag eller något annat som vänstern anser vara socialt nyttigt och befrämjar jämlikheten. Det får inte gemena man själv bestämma. Envar vet helt plötsligt inte vad som är bäst för honom/henne.

2. .. i ett socialistiskt samhälle kommer troligtvis den materiella standarden och dessutom kvaliteten på konsumtionsvarorna vara sämre, och man behöver enklare och standardiserade produkter för att kunna klara av att planera och kontrollera den lilla produktion som alltjämt kommer existera. Det gäller att förbereda folket.

Fallet Religion: Det är ingen hemlighet att vänstern förkastar och föraktar religion. (Det finns en vulgärmarxistisk tes kring religion. Att det är överklassen som fantiserar ihop religion enbart för att paralysera och kontrollera folket och hålla det i schack, men så är inte den egentliga marxistiska tanken. Den lyder att människan behövde förklaringar till varför man lever, vad eld och vind och drömmar är, och med sina frågor vände man sig till byäldsten för att få ett svar, och byäldsten fantiserade ihop något som han trodde sig veta, och på så sätt steg denne i aktning och vördnan. Den marxistiska tanken är att man ska informera bort religion, inte förbjuda den) Religion innebär att man tror på något. Vissa väljer att tro på socialismen, att socialismen är slutet på alla krig, all svält, allt hat, all misströstan, ja socialisen kommer vara himmelriket. Det spelar ingen roll vilka invändningar och frågor oliktänkande kommer med, socalismen har ju svar på allt, det står ju så i Marx alla skrifter. Dessutom är kapitalismen så värdelös, så det kan knappast bli sämre med ett socialistiskt samhälle. Logiskt! Den berömde filosofen Bertrand Russell tröttnade även han på socialistiska dogmatiker som lovar än det ena än det andra, och han satte stora likhetstecken mellan religiösa och socialistiska anhängare.

Det finns däremot ett undantag vad gäller vänsterns syn på religion: Islam. Islam är trots allt en "fredsreligion" (såsom t ex den forna marxisten Anders Carlberg säger), och en religion där kvinnan tillmäts rättigheter! Därav har man inom vänstern respekt för Islam, och allas vår feminist Mona Sahlin sveper gärna in sig i en slöja när hon besöker muslimer, och applåderar när en muslimsk kvinna i talarstolen i Riksdagen iklär sig slöja, för att visa respekt. Man behöver inte kräva att imamer ska acceptera homosexuella vigslar, ja man behöver överhuvudtaget inte ställa krav på Islam i Sverige. Att ställa krav är rasism och att motarbeta en annan kultur (som frivilligt kommer hit). Och att följa hundratals år gamla skrifter vilka uppkommit i en annan del av världen i en annan typ av samhälle och ta dem på fullt allvar, något som inte alls rimmar med den materialistiska tanketraditionen, behöver man inte bekymra sig om, enligt vänstern.

Anledningarna till att man fjäskar så oerhört för Islam är:

1. Israel-Palestina konflikten. USA stöder Israel, så därmed måste vänstern stödja den motsatta sidan. Om det finns två olika folkgrupper i världen, hattifnattar respektive mumintroll vilka ligger i krig med varandra, och det visar sig att USA stöder den ena, då måste antagonisterna stödjas av vänstern, även om de visar sig vara värre kålsupare än sina fiender. Logiken lyder "min fiendes fiende". Man måste dessutom plocka fram någonting gott ifrån den sida man stöder, så därför dammsuger man sin parts historia och visar att denna faktiskt för hundratals år sedan varit en blomstrande kultur.

2. Socialister har alltid öppet deklarerat att man vill kasta omkull det gamla samhället och införa det nya. Den gamla kapitalistiska ordningen ska krossas, även om det inte finns några ritningar för hur man bygger det nya. Det enda vi får veta av det nya samhället är att det tydligen ska vara bra där, rena frihetens rike. Och Islam är ett sätt att komma med något nytt, då Islam utvecklats under prekapitalistiska feodala förhållanden.

Fallet Invandringen: Så klart vill inte vänstern att kommuninvånarna ska ansvarslöst få rösta om hur mycket pengar man ska anslå till humanitära åtgärder. Det ska istället den intellektuella och upplysta vänstern, var denne än befinner sig, bestämma, därför att vänstern vet ju bäst - turligt nog. Men det låter ganska underligt att samtidigt som man inom vänstern pläderar för att kommunen ska vara den viktigaste arbets- och produktionsenheten, säger man att kommuninvånarna inte har rätt att besluta om frågor som rör dem. Vänstern är inte heller konsekvent vad gäller om det dyker upp en kampanj i en kommun där man vill folkomrösta, då språkröret, t ex Sven Olle i Sjöbo, blir den uppmärksammade personen, i och med att han är just språkrör, men att denne ensam beskylls för det ena och det andra. Språkröret ensamt får ta smörj och beskylls för fascist, men har han faktiskt inte en kommun med dess invånare bakom sig, är det inte så? Det kan vara känsligt att beskylla en hel kommun för det ena och det andra, så kritiken blir i stil med kritiken mot liberala presidenter och premiärministrar, att de gripit makt och inflytande nästan som vid en statskupp, och att de egentligen inte har folkligt stöd, utan de är bara en hoper sinnesförvirrade personer som råkar av en slump befinna sig på fel plats (i Vita huset, Parlamentet, eller Rosenbad) vid fel tillfälle (alltid). Tesen lyder vidare "Tänk om alla kommuner skulle rösta om varje fråga som rör dem, då skulle ju ingenting fungera i samhället!". Här i detta uttalande kommer vi sanningen närmare för hur vänstern tänker.

Anledningen till att kommuninvånarna inte ska få rösta i exempelvis denna fråga är att det inte gynnar vänstern i dagsläget. Vänsterns humanitära intressen står i strid med kommuninvånarnas, och det spelar ingen roll vilken intressant och mycken erfarenhet som kommuninvånarna har i den aktuella frågan, utan vänstern vet helt enkelt bäst, och de behöver inga negativa och antisociala rapporter ifrån folkfiender. Än en gång, vad hände med direktdemokratin som vänstern så väl håller kärt?

Fallet Yttrandefrihet: I en demokrati ska alla som vill få göra sina röster hörda. Detta krävs för en god debatt och ett levande demokratiskt samhälle. Alla ska få komma till tals... förutom vissa personer. De ska tystas och frysas ut, kanske rentav förbjudas. Så lyder vänsterns tydliga demokratiska budskap. Högertidningen SALT levde under en viss period och den såldes lite varstans, men vänstern lyckades pressa säljarna till att inte acceptera tidningen. Det är tydligen bara vänsterns egna tidningar och tidsskrifter Ordfront eller ETC som uttrycker "rena objektiva yttringar". De uttrycker sanningen, de borde rent av användas som studiemedel vid högre läroanstalter, och enbart dessa tidningar ska tillåtas säljas. Men om folk (envar vet....) "vet" på något sätt att de åsikter vänstern har är de rätta, vad spelar det då för roll att några imbecilla högertidningar står i tidningsställen? Skulle inte de, liksom Sverigedemokraterna, försvinna av sig själv då de inte finner någon kundkrets och existensberättigande?

Fallet Populism: Vänstern är aldrig populistisk! Nej, vänstern är intellektuell, upplyst, nyfiken, vetgirig, öppen, resonerbar, raionell, tolerant, aldrig dogmatisk. Nej, vänstern är aldrig populistisk, man lovar inte för mycket, man lovar aldrig populistiskt nog ett samhälle där manna regnar från himlen och alla slipper arbeta, man har aldrig dubbelmoral, man ljuger inte, man förvrider aldrig information till sin egen fördel, man ger aldrig ut några halvsanningar. Det är enbart högern som är populistisk och ovetenskaplig, och de som röstar på och deltar i exempelvis Sverigedemokraterna är personer som bär mycken ilska inom sig och låter den manifestera sig i våld, populism och vilda känslosvallningar vilka leder den aktuella personen att dra förhastade slutsatser och utveckla fördomar. Är man däremot medlem i KPMLr eller Attac, bär man inte alls på ilska vilken visar sig när man slår sönder vallokaler eller klottrar ned en hel stadsdel, eller behandlar artiklar ur Proletären och Flamman ifrån icke-ekonomer som om de vore sanningen självt. En tidning har ju skrivit något, och således måste det skrivna vara sant.

Men behöver inte veta exakt hur man bygger det nya socialistiska samhället, det löser sig av sig självt. Man sätter bara upp ett mål, ett mål som i princip och bildligt talat nämner en plan att man kan bygga en enorm rymdstation men inte specificerar närmare vilka resurser eller instrument som står till ens förfogande. De som undrar om det hela är genomförbart, eller de människor som motsätter sig planen pga att de anser att det är inte genomförbart utan kommer kasta hela samhället uti kaos om planen genomförs, ett långt värre kaos än ett kapitalistiskt samhälle kan hamna i, och de människor som visar att metoderna för att bygga alltihop kräver sätt som bryter mot de humanitära värderingar som vänstern värnar om, avfärdas som bakåtsträvare, reaktionära fascister, som hatiska CIA-stödda agenter. Man har föreställt sig ett socialistiskt paradis och föreställningen är bevis nog; man har bildligt talat framför sett sett i en dagdröm ett rike, ja man har kanske ritat ett papper, en teckning, där ingen äger något och allt och alla ägs av alla och det råder ingen brist på någonting, och ingen sorg existerar; man har föreställt sig detta rike och det är upp till fascister att bevisa motsatsen, att detta rike inte kan byggas. Kristna och judar (inte muslimer) föreställer sig att det finns en Gud men det hånas dem för.

Mitt slutliga fråga till er socialister, frihetliga socialister, marxister osv. Hur vore det med lite ödmjukhet och mindre av arrogans i framtiden?

ÄNDRAT 2010-06-10 02:15

ÄNDRAT 2010-06-10 02:25
Eftersom att människor verkar ha svårigheter att läsa kontexten och ironin i texten jag skriver mot "vänsterns" dubbelmoral och hyckleri så får jag väl precisera mig lite mer:

1. Texten handlar om "vänsterns" strävan efter något så likt direkt demokrati där varje medborgare ska ha större delaktighet i beslut. (Detta är formligen idiotiskt med tanke på dagens komplexa samhälle) Denna strävan gäller dock endast när det är åsikter som "vänstern" tycker om. Så fort det gäller åsikter de inte tycker om skyller de på att "beslutet är för svårt att fatta och att de inte vet sitt eget bästa, därför ska de inte få vara med och besluta". Godtycklig demokrati med andra ord!

2. Med dubbelmoral och hyckleri menar jag att vänster säger si och så och fördömer vissa handlanden. Sen gör de precis tvärt emot vad de själva säger och handlar precis på samma sätt som de som de fördömde. Allt i socialismens anda är tillåtet!