Är det att föredra?
Eller är det bättre med ens raka motsats?
Mvh funderar efter "i rymden finns inga känslor"
tror på ett mellanting
skulle ej klara av min motsats, har upplevt det en gång redan, men skulle nog klara någon som är exakt som mig ännu mindre. tror jag iaf. el nä, vore nog bättre med ngn som mig än som min motsats. men vill helst ha människa som är annorlunda men ej tvärtemot
nackdelarna tar definitivt ut fördlearna
OF 5:
nackdelarna tar definitivt ut fördlearna
Detta beror nog på att jag är trött, men hur menar du?
beror ju helt på vilka egenskaper det handlar om. jag skulle t.ex. inte palla någon som är lika envis som jag kan vara eller lika känslig eller whatever, då behöver jag nog snarare en som kan balansera lite och är mer åt andra hållet.
men när det kommer till ens syn på vissa viktigare grejer eller värderingar rent generellt så vill jag nog ha någon som är mer lik mig, iaf när det kommer till ett seriöst förhållande. fast vill ändå kunna utmana mina värderingar och åsikter genom livets gång, så alltför lika vill jag inte heller ha (även om människor förändras hela tiden)!
fast det är nog rätt logiskt/givet, eller?
Postorderhoran:
Mvh funderar efter "i rymden finns inga känslor"
vill se den filmen
tror det är viktigare med lika värderingar än lika egenskaper, och man ska nog varken vara jättelika eller motsatser annars.
najs att hono skrev typ samma över
asbra sammanfattning ju, jag wall of text-ar för mycket för mitt eget bästa.
här är bra exempel på två olika typer av kvinnor!
sarkasm:
tror det är viktigare med lika värderingar än lika egenskaper, och man ska nog varken vara jättelika eller motsatser annars.
kvinna man orkar med
honolulu:
beror ju helt på vilka egenskaper det handlar om. jag skulle t.ex. inte palla någon som är lika envis som jag kan vara eller lika känslig eller whatever, då behöver jag nog snarare en som kan balansera lite och är mer åt andra hållet.
men när det kommer till ens syn på vissa viktigare grejer eller värderingar rent generellt så vill jag nog ha någon som är mer lik mig, iaf när det kommer till ett seriöst förhållande. fast vill ändå kunna utmana mina värderingar och åsikter genom livets gång, så alltför lika vill jag inte heller ha (även om människor förändras hela tiden)!
fast det är nog rätt logiskt/givet, eller?
kvinna man inte orkar med
Dold text: no offence honolulu
kebu12:
kvinna man orkar med
tja
kebu12:
kvinna man inte orkar med
that rily hurts..
fast aa sen är de ju kebus åsikt också......
sarkasm:
tja
hej
honolulu:
that rily hurts..
fast aa sen är de ju kebus åsikt också......
aa men jag skulle kunna ta dig ändå, är bara att stoppa något i din mun så du blir tyst ju
kebu12:
hej
ligga?
kebu12:
aa men jag skulle kunna ta dig ändå, är bara att stoppa något i din mun så du blir tyst ju
nej inte ens då........ pratar ihjäl dig ändå, ja d gör ja.
njsbo:
Detta beror nog på att jag är trött, men hur menar du?
om man helt delar sin partners egenskaper så kommer det inte vara något problem att komma överens om saker. Vilket kan va väldigt bra.
Om parterna inte har samma egenskaper så kommer de i någon form komplettera varandras brister. Risken för en dispyt kommer oftare uppstå då möjligheterna blir fler