Hej,
Nu är det som så att jag är en ganska så tyst kille, samtidigt som jag inte är det. Oftast är jag försiktig hur jag beter mig inför folk innan jag lär känna dom helt och vet hur dom fungerar. Detta sätter stopp för mig att lära känna nya människor då de kanske tappar intresse för mig. Jag jobbar på detta, men har fortfarande en lång väg att gå innan jag blir av med blygheten.
I alla fall så träffade jag några människor från nätet i helgen. En av dessa var en tjej som var väldigt utåt och pratglad. Skrattade mycket och hade sig. Jag dricker inte ofta och är sällan ute på klubbar, och den här gången var det första gången jag tog mig an att gå ut på dansgolvet och släppa loss. Dansade lite med denna tjej från och till.
När det är dags att bege sig hemåt så följer jag med henne mot sig för att jag mer eller mindre skulle åt samma håll. Vi båda var rätt fulla och kunde knappt gå rakt. Hon ville hålla handen en bit medan vi gick mot busshållplatsen. För övrigt var detta första gången jag hållit en tjej i handen, så jag själv blev väldigt glad innerst inne att någon för en gång skull velat göra det. Diskussionerna vi hade på vägen är för mig nu ganska suddiga (förmodligen pga berusningen) och kommer inte ihåg så mycket av det vi pratade om, men hon nämnde att jag såg bra ut (har heller aldrig hört någon utanför min familj säga detta). När vi väl kommer till busshållplatsen för att vänta på att bussen ska ankomma, så vill hon lägga sig med huvudet i mitt knä. Även här kände jag mig väldigt uppskattad och trygg.
Nu kommer mina funderingar... Kände hon sig trygg med mig, eller var detta endast för att hon kanske var på lyset och samtidigt trött? Förstår att det såklart kan skilja från person till person. Men jag vet liksom inte själv... Har inga erfarenheter alls.
Nu i veckan har vi börjat prata lite på Skype om kvällarna. Återigen så känner jag att jag inte säger så mycket, och det känns som att jag skrattar med en falsk ton. Alltid precis innan vi ringer varandra så är jag hur taggad som helst och känner att "nu jävlar ska jag vara pigg och glad", men sen kommer min nervositet och jag blir den lilla personen igen. Blir så trött på detta. Jag försöker verkligen, men något sätter stopp!
Jag skulle gärna vilja fortsätta att lära känna henne och träffas mer på riktigt. Men jag vet inte hur jag ska göra. Går jag för långt om jag frågar ifall hon vill hitta på något, nu bara efter några dagar som vi pratat (och träffats en gång)? Hur går man tillväga? Och hur anser tjejer killar med betydligt färre vänner än sig själva? Det känns som att jag bara är en liten plutt i mängden som inte "betyder" så värst mycket, medan hon betyder sjukt mycket för mig.
Ursäkta den långa historian, men jag behöver verkligen råd!
Tack!
MyChi:
Går jag för långt om jag frågar ifall hon vill hitta på något, nu bara efter några dagar som vi pratat (och träffats en gång)?
nej! kör på![[party]](/img/smilies/party.gif)
MyChi:
Går jag för långt om jag frågar ifall hon vill hitta på något, nu bara efter några dagar som vi pratat (och träffats en gång)?
nä
tjejer är inga aliens. kör på bara. vi bits ej.
Men hur ska jag göra detta? Muntligt känns ju som mest betydelsefullt och så, men jag kan verkligen se framför mig hur jag stammar fram orden och det slutar med att jag får upprepa mig för att hon kanske inte hörde eller något.
När jag skriver så blir jag en helt annan person typ. Jag kan skriva mycket, men inte säga mycket ![[tard]](/img/smilies/tard.gif)
MyChi:
Går jag för långt om jag frågar ifall hon vill hitta på något, nu bara efter några dagar som vi pratat (och träffats en gång)?
Verkligen inte. Fulla eller ej verkade ni ju ha personkemi. Om jag vore du skulle jag vara helt öppen med att du är blyg och nervös inför tjejer. Många tycker det är rart, och det är alltid ett plus om man visar att man kan vara öppen med bekymmer. Hon kanske går runt och tror att du inte är intresserad när du egentligen bara är blyg, så kör på!
MyChi:
Muntligt känns ju som mest betydelsefullt och så, men jag kan verklige se framför mig hur jag stammar fram orden och det slutar med att jag får upprepa mig för att hon kanske inte hörde eller något.
men du kan lika gärna skriva det då, om det känns bäst. jag personligen skulle inte bry mig om vilket sätt jag blev frågad på ![[crazy]](/img/smilies/crazy.gif)
timeisrunningout:
Verkligen inte. Fulla eller ej verkade ni ju ha personkemi. Om jag vore du skulle jag vara helt öppen med att du är blyg och nervös inför tjejer. Många tycker det är rart, och det är alltid ett plus om man visar att man kan vara öppen med bekymmer. Hon kanske går runt och tror att du inte är intresserad när du egentligen bara är blyg, så kör på!
Det är sant ![[rolleyes]](/img/smilies/rolleyes.gif)
ehd igen:
men du kan lika gärna skriva det då, om det känns bäst. jag personligen skulle inte bry mig om vilket sätt jag blev frågad på
Fast det känns weird att skriva det när man är i det laggat att det passar att prata för båda (tidsmässigt). Kanske att man ska nämna det medan hon antingen säger eller skriver att hon har tråkigt för tillfället eller något?
Egentligen vet jag inte varför jag kommer med motfrågor om detta, för ni har ju helt rätt. Men jag försöker se mig in i situationen framför mig
MyChi:
Fast det känns weird att skriva det när man är i det laggat att det passar att prata för båda (tidsmässigt).
Om det känns bättre för dig att skriva så skriver du. Känner du att det här är en människa som du vill lära känna bättre och umgås med vinner du inget på att vänta på att hon ska ge dig ett guldläge. Bara kör, smid medan järnet är varmt!
Om ni inte håller kontakten lika ofta och du får för dig att fråga vid ett senare tillfälle kommer du antagligen ha ännu större tvivel på att din handlande är naturligt. Det är nu som det är naturligt att ses och om en månad kanske ni inte pratar alls lika ofta och dessa tankar känns ännu mer konstiga. Ska du agera så gör det nu.
Åh. Söt.
Som time sa, det är jättebra om du är öppen med att du är nervös. Då kan hon uppfatta dig på rätt sätt. Och ja, fråga henne om hon vill umgås! Har bra magkänsla angående detta, mhm, kvinnlig intuition kallas det nog.
Tack för svaren. Känner mig mer säker nu!
Vad har ni att säga angående promenaden vi hade och sättet vi var på? Bör jag ens tänka vidare på det?
isola:
nätjejer är inga aliens. kör på bara. vi bits ej.
Stämmer! 🙂
Hon skulle nog bli glad<3
Hur gammal är du?
MyChi:
Går jag för långt om jag frågar ifall hon vill hitta på något, nu bara efter några dagar som vi pratat (och träffats en gång)?
nej!
MyChi:
Hur går man tillväga?
föreslå att ni ska göra något! säg gärna något konkret du vill göra
typ:
"har du lust att ta en fika någon dag?" typ
Dekadent:
Hur gammal är du?
20
Blivande_japan:
nej!föreslå att ni ska göra något! säg gärna något konkret du vill göratyp:"har du lust att ta en fika någon dag?" typ
Frågade om hon ville träffas i helgen, och det ville hon. Sen frågade jag vad hon ville göra, och jag gav en del förslag. Då frågar hon tillbaka något runt "ska vi inte kolla med dom andra också?" (alltså dom från den kvällen). Där sänktes jag lite kände jag. Detta var via SMS. Inte för att jag har något emot dom andra. Absolut inte. Men det var inte det som var tanken bara. Kanske ska jag bara ta mig i kragen och säga det muntlig, att jag är blyg och nervös etc etc. Hon kanske inte fått uppfattningen av att jag är intresserad. Vad vet jag.
Men det är så irriterande. Som jag sagt tidigare så är jag typ riktig taggad och allt, att bara säga som det är. Men sen när man väl snackar så blir jag nervös och min röst blir helt plötsligt fjollig och jag får inte ut mycket ord utan jag "hmm"ar för mycket "huh" när jag lyssnar. Fan, jag vill bara vara den där som spontant kan börja sjunga en random-låt, som jag kan göra mot mina närmaste... Där har jag min självsäkerhet.
