Tycker ni att slutbetyg (i gymnasiet) spelar en mycket stor roll när man vill bestämma hur bra elev någon är? Eller med andra ord, är någon som fick A i absolut alla ämnen smartare och en bättre elev än någon som fick B i 1 eller 2 ämnen och resten A?
Jag har varit med om att personer som inte fick A i allt blev sedda som "dummare" än de som lyckades få A i allt, även om dessa personer som inte fick A i allt var ett dugg bättre på de flesta skolämnen. Å andra sidan så har min polare blivit utvald till "klassens geni" även fast det var någon annan som fick bättre slutbetyg än han.
Personligen tycker jag att man ska inte ALLS basera någons intelligens på personens slutbetyg. Själv har jag chansen att få jättehöga betyg i allt förutom idrott, och det är endast pga att jag har det helt enkelt svårt med saker som har med sport att göra. Ännu svårare när det är distansundervisning och när läraren inte ens vill säga vad man kunde gö bättre. Varför ska jag då bli sedd som "dummare"?
Tycker betyg är helt onödigt, betyg är bara något som finns så att staten ska kunna kontrollera oss finns ingen mening att följa som ett får 666,
Purplefox887:
Tycker ni att slutbetyg (i gymnasiet) spelar en mycket stor roll när man vill bestämma hur bra elev någon är? Eller med andra ord, är någon som fick A i absolut alla ämnen smartare och en bättre elev än någon som fick B i 1 eller 2 ämnen och resten A?Jag har varit med om att personer som inte fick A i allt blev sedda som "dummare" än de som lyckades få A i allt, även om dessa personer som inte fick A i allt var ett dugg bättre på de flesta skolämnen. Å andra sidan så har min polare blivit utvald till "klassens geni" även fast det var någon annan som fick bättre slutbetyg än han.
Personligen tycker jag att man ska inte ALLS basera någons intelligens på personens slutbetyg. Själv har jag chansen att få jättehöga betyg i allt förutom idrott, och det är endast pga att jag har det helt enkelt svårt med saker som har med sport att göra. Ännu svårare när det är distansundervisning och när läraren inte ens vill säga vad man kunde gö bättre. Varför ska jag då bli sedd som "dummare"?
Strunta i det.
Bara du får betyg höga nog för behörighet till det högskole/universitetsprogram du vill söka så spelar det ingen roll om du anses "smart" av ett par hormonstinna gymnasieelever med medelsvår/grav hjärnröta.
Jag fick mest E:n men alla psykolog tanter säger att jag är smart så, vet inte vem jag ska lita på
Bananlåda:
Jag fick mest E:n men alla psykolog tanter säger att jag är smart så, vet inte vem jag ska lita på
Bruh, お前は天才だよ。
Nu är det så att man inte har slutbetyg i gymnasiet, inte heller ämnesbetyg som du skriver. Man har kursbetyg. Så du får inte betyg i svenska du får betyg i svenska 1,2,3. Och du har ett kursprov som oftast står för majoriteten av ditt kursbetyg så du kan få C, C, C eller C,C, B på delproven och ändå få ett A i kursen om du får alla A poäng på kursprovet (så är det i matte iaf speciellt Ma1c, 2c). Om du inte är nöjd med ditt kursbetyg kan du betala 500kr och göra provet igen om du vill höjda dig. Det är många som får A så det är inte lika speciellt, beror dock på programmet. I min klass fick mer än 80% A i Ma1c. Man kan få A lättare på gymnasiet om man jobbar hårt så det är inte som på högstadiet där bara 2-4 personer få A i alla ämnen eller kärnämnen...
På gymnasiet kommer du inte ha problem med vad lärarna tycker om dig, de bryr sig helt enkelt inte. Min lärare i matematik har t.ex undervisat samma kurs i 20 år och hon har sett alla sorters elever, och du kan aldrig impa på dina gymnasielärare med dina betyg och ambitioner. Det är sällan lärare kommer sitta med dig eller prata med dig om annat. Lektionerna är korta och läraren undervisar bara. Hen kommer inte ens tänka på dig eller dina betyg såvida du inte har upp det.
widediaper:
Nu är det så att man inte har slutbetyg i gymnasiet, inte heller ämnesbetyg som du skriver. Man har kursbetyg. Så du får inte betyg i svenska du får betyg i svenska 1,2,3. Och du har ett kursprov som oftast står för majoriteten av ditt kursbetyg så du kan få C, C, C eller C,C, B på delproven och ändå få ett A i kursen om du får alla A poäng på kursprovet (så är det i matte iaf speciellt Ma1c, 2c). Om du inte är nöjd med ditt kursbetyg kan du betala 500kr och göra provet igen om du vill höjda dig. Det är många som får A så det är inte lika speciellt, beror dock på programmet. I min klass fick mer än 80% A i Ma1c. Man kan få A lättare på gymnasiet om man jobbar hårt så det är inte som på högstadiet där bara 2-4 personer få A i alla ämnen eller kärnämnen...På gymnasiet kommer du inte ha problem med vad lärarna tycker om dig, de bryr sig helt enkelt inte. Min lärare i matematik har t.ex undervisat samma kurs i 20 år och hon har sett alla sorters elever, och du kan aldrig impa på dina gymnasielärare med dina betyg och ambitioner. Det är sällan lärare kommer sitta med dig eller prata med dig om annat. Lektionerna är korta och läraren undervisar bara. Hen kommer inte ens tänka på dig eller dina betyg såvida du inte har upp det.
Kan inte riktigt hålla med om det. Jag jobbar hårt och fortfarande kan jag inte få A i idrott pga att jag helt enkelt inte är sportig, och även min lärare sa det till mig. Att i mitt fall är det bäst att satsa på C. Engelskan också. Jag fattar fan aldrig varför jag har ett så pass stort problem med hörförståelse. Jag gör allt jag kan, kollar på engelska filmer och förstår dem nästan perfekt, men på själva provet är "blablablabla" det enda jag hör. Kan inte säga att jag är ensam om det.
Så jag skulle inte säga att det räcker med att kämpa. Inte heller är det så att betygen spelar ingen roll när det gäller skillsen. Det enda jag är säker på är att bara för att man inte är nån sportis eller har hörförståelse som Achilles häl betyder inte att man är dummare än den som är stark inom dessa 2 områden (någon kan ju ha gått på något sport som liten, och på hörförståelse kunde man ju ha tur. Eller så har man bara talang). Dessutom är "smart" ett mycket brett ord och även några genier misslyckades i skolan.
Det enda man borde få är en checklista där alla kurser man klarat av är avbockade och sedan ett gemensamt omdöme från sina lärare om man är bra eller mindra bra på att studera vidare, så som de gör på en folkhögskola.
Det enda man borde få är en checklista där alla kurser man klarat av är avbockade och sedan ett gemensamt omdöme från sina lärare om man är bra eller mindra bra på att studera vidare, så som de gör på en folkhögskola. Det mesta man lär sig i en skola utan är så gott som värdelöst för yrken som inte kräver en speciell utbildning.
Purplefox887:
Så jag skulle inte säga att det räcker med att kämpa. Inte heller är det så att betygen spelar ingen roll när det gäller skillsen. Det enda jag är säker på är att bara för att man inte är nån sportis eller har hörförståelse som Achilles häl betyder inte att man är dummare än den som är stark inom dessa 2 områden (någon kan ju ha gått på något sport som liten, och på hörförståelse kunde man ju ha tur. Eller så har man bara talang). Dessutom är "smart" ett mycket brett ord och även några genier misslyckades i skolan.
Hur andra uppfattar dig, särskilt din intellektuella förmåga, verkar vara otroligt viktigt för dig.
Det får dig att verka lätt självcentrerad.
Nej, du må inte ge intryck av att vara högbegåvad, men vad spelar det för roll? Du säger ju själv att du får "jättehöga betyg".
Ta det som ett kvitto på att du är bra på att studera. Bara det i sig är anmärkningsvärt.
