hur gammal är du btw?

Vet dina föräldrar om varför du sa upp dig? Jag kan förstå att dem blev sura men eftersom du inte trivdes med jobbet ska du självklart inte vara kvar där. Inget snack om det för ditt mående går före allt. 

Det som dem sysslar med nu tolkar jag som mobbning och det är aldrig okej. Finns det ingen annanstans du kan bo tillfälligt? Sök nya jobb och håll tummarna för att du hittar ett som passar dig, så att du kan skaffa ett eget boende 

Men usch. Hur kan föräldrar göra så mot sina barn? Jag tycker det där beteendet är oacceptabelt. Det enda förslag jag har är att kommunicera med dem. De är vuxna människor och bör kunna föra en normal dialog. Berätta hur du mår, hur du tänker och förklara hur de får dig att känna. Säg att du vill lösa detta och må bättre, och att du hoppas att de kan stötta dig i det. 

Stort lycka till och världens största kram. 

Vet hur du känner, jag har aldrig haft ett jobb men samma sak hände för mig när jag blev sjukskriven från gymnasiet och var tvungen att hoppa av. Jag är 18 år nu men jag har låst in mig själv på mitt rum sedan jag var 13-14 år pga mina idiotiska föräldrar (pappa har misshandlat mig hela mitt liv, han slutade dock i vintras när soc ville polisanmäla honom, och mamma har kallat mig värdelös på alla sätt som finns). Har bara lämnat rummet för att gå på toa/duscha och hämtat mat som jag äter på mitt rum. Jag mår otroligt dåligt psykiskt, har dock slutat försöka ta livet av mig, men jag har fortfarande panikattacker typ hela tiden.

Jag vet att det är länge sedan du skrev det här men eftersom att du har varit i ungefär samma situation som mig så undrar jag om soc har hjälp dig på något sätt? Och hur mår du nu?