Har jag fått det helt om bakfoten eller är det faktiskt så att barn och ungdomars strävan efter konformitet är mycket högre och starkare än vuxnas. Asså har barn och ungdomar på något sätt högre krav på sig själva när det gäller att passa in och va som alla andra, och i så fall varför är det så?
Berätta vad ni tycker!
Grupptrycket finns såklart i alla generationer och inte bara bland ungdomar och ofta anpassar sig olika personer till gruppen utan att vara medvetna om det själva. Det positiva grupptrycket kan liknas med uppmuntran och stöd från personer runt omkring en. Vilket jag tror är ett kännetecken på bekräftelse som är avsevärt mycket betydelsefullt bland ungdomar än vuxna, på gott och ont.
Är väl mer viktigt för ungdomar och barn att försöka passa in. Så ja.
Barn och ungdomar är mer rädda för att bli utstötta och inte vara "en i gänget".
Människor har mest behov av att passa in när de har dålig självkänsla och inte har format sig till en oberoende individ och personlighet. Dålig självkänsla kan man ha i alla åldrar, och de allra flesta människor oavsett ålder brukar i högre eller lägre grad jämna ur sin identitet för att forma sig efter massan. Dock har vuxna större möjlighet att skaffa sig självkänsla och vara individer med egen identitet. Jag tror alltså att det egentligen inte har med ålder att göra utan med självkänsla, men eftersom självkänslan kan vara mindre för barn/ungdomar kan därför också konformiteten vara större.
Att bli vuxen är det totala fallet för grupptryck. Unga faller för grupptryck gång på gång tills de till slut inte orkar resa sig upp igen - det är då man blivit vuxen.
Once you go there, you can't go back och är förevigt förlorad.
Jag skulle tro att de flesta vuxna personer har bättre resurser för att ifrågasätta och hantera de förväntningar som finns på dem än yngre personer har.
Jag tror att unga personer oftare faller för grupptryck eftersom de inte hunnit bilda sig en identitet i samma utsträckning som en vuxen. Jag tror ju att man får sin identitet genom samspel med andra människor, och att unga människor som fortfarande är i vem-är-jag-fasen därför påverkas extra mycket av det som omgivningen vill.
Sen när man blir lite äldre har man oftast fått pröva sig fram och lyckats bilda sig en uppfattning om vem man är och vilka värderingar man står för. Jag tror att det blir lättare att kritiskt granska det omgivningen pressar en att göra, om man själv har tydliga värderingar ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
Leeilaa:
och i så fall varför är det så?
Vuxna har gått igenom mera och förstår att man har inte tid att skämmas elr känna sig pinsam.
Ja
