Hej,

jag är en tjej som är 16 år och jag vill flytta hemifrån. Vill verkligen lämna allt och alla. Till och med mig själv. Har haft ätstörningar sedan jag var 10, har aldrig berättat för någon och ingen verkar bryr sig. Hatar gymnasiet jag går, alla tror sig veta vem jag är. Jag är inte som de tror över huvud taget. Ingen vet vem jag är. Jag vill inte gå till skolan på måndag.

Min familj är jobbig. Jag har tre syskon. Mina föräldrar är arbetslösa och har i princip inget socialt liv. Jag städar hela tiden, men alla bara stökar till. Mamma har inte lagt upp en budget, vi har ganska dåligt med pengar, Jag har inte alls mycket kläder.

Min storasyster är 17 och har lyckats fixa sitt liv lite eftersom att hon är så nonchalant och bryr sig inte om familjen. Hon är smal och ser bra ut, har en pojkvän och var på semester i somras. Hon ser ner på familjen och stökar till och struntar i att jag städar.

Jag vill bara flytta och skaffa mig ett eget liv, men det är omöjligt. Har inga jävla pengar. Känns som jag inte pallar en dag till här. Jag har pratat med mina föräldrar men det spelar ingen roll.

Jag lyckas för det mesta tränga undan alla dåliga känslor och inte låtsas om problemen, låtsas tycka allt är bra.

Och jag älskar livet, jag älskar att skriva, rita, lyssna på musik, gå på konserter, träffa människor, cykla, festa, upptäcka. och

jag älskar min stad
och jag är delvis glad
men atmosfären vägrar
lätta på sitt stryptag
måste härifrån
men har ingenstans att gå
ingenstans att hamna
ingen dörr öppen.

Det här kanske låter dumt, och är fullt ologiskt men, kan jag inte få bo hos någon?
Jag har inga pengar att betala hyra och har ingen aning om hur det skulle kunna funka med tanke på socialen osv. men fan, pallar ej, jag rymmer eller något. Somsagt kan jag inte betala hyra, men jag kan städa (har tusen tusen timmars erfarenhet) och är jätteduktig på att laga mat.

SNÄLLA?

Om inte, har ni tips på hur fan jag ska klara det här?