Hej! Jag har träffat en kille ett tag som är lite speciell. Han beskriver sig själv som bossen och blir lätt sur/arg när man själv försöker bossa lite. Han kan vara hur söt och snäll som helst men i vissa stunder kan han vara en riktig skitstövel. Han har svårt att se att han själv kan göra fel och ber aldrig om ursäkt om han själv gjort fel, och det medger han själv. Näst sista gången jag träffade honom så blev han riktigt arg för något jag inte vet. Han vägrade att berätta det och på tågstationen sa han "Det är sista gången, det här va sista strået" och så mumlade han något som jag blev ledsen av. Jag fick tårar i ögonen och började nästa att gråta men han fortsatte och malde på om saker och ting och sedan lämnade han mig. Jag grät nästan på tåget hem för jag kände mig så dum och lurad. Han skrev och frågade om jag hade kommit med tåget och om jag va hemma säkert, vilket jag finner väldigt irriterande då han va så pass elak på stationen och när jag sa att han fick mig att börja gråta så svarade han "Få mig inte att känna mig dum för jag kommer inte be om ursäkt." Efter det började jag att ignorera honom och verkligen sket i honom. Sedan från ingenstans så skrev han till mig igår och sa typ att han saknade mig osv. Jag svarade bara ok och bemötte honom iskallt. Senare hamnade jag i konflikt med familjen och då frågade jag honom varför han ville umgås med mig och vad han såg i mig då jag alltid undrat det. Han svarade att något hade förändrats och att jag gjorde honom galen och att han då verkligen ville bli mer seriös. Vi skrev lite på kvällen och kom överräns om att ses dagen efter. Vi träffas och han känns väldigt off och konstig. Han satt och kollade på halvnakna tjejer på instagram när jag satt jämte honom och uppenbarligen såg. Vi sågs bara i en halvtimme och jag fick då vänta i 30 min på min buss då han i princip lämnade mig. Jag skrev då att han va konstig idag och frågade hur det va mellan oss. Han svarade då jag vet inte. Jag blir så frustrerad då han verkligen sänder ut så pass mixade signaler. Ibland är han världens bästa och ibland världens svin. Jag tänkte lite på om han kanske är lite bipolär men det skulle jag aldrig våga säga.. Då skulle jag väl i princip bädda inför min egna grav. Men jag känner att jag behöver lite tips på vad jag ska göra i denna situationen eller om någon annan här har varit i samma sits som jag. Jag vill verkligen inte bli mer sårad. 
Tack på förhand.