Jag har ingen aning varför jag skriver här. behöver bara ventilera mig och typ få någon slags reflektion över situationen, utöver mina egna.

Det finns en kille som jag la till på facebook för typ 1½ månad sedan. Jag kände honom inte, men hade sett honom nånstans och sen helt random la jag till honom, i brist på annat för att se hur han skulle reagera. Jag är 18 och han är tre år äldre än vad jag är. Jag la iaf till honom och skrev.

Han undrade vem jag var och hur jag kände till honom. Jag skrev bara som det var och han sa inte så jättemycket om det. Inom några minuter drog han iväg och kom tillbaka efter ett tag och skrev att det var lite konstigt. Inget mer med det. Vi snackade några gånger (jag tog initiativet alla de gångerna). det gick ungefär en vecka då vi inte snackade alls och då kändes det värdelöst. Jag kände mig verkligen drygast i sverige och kändes som att han undvek att prata med mig.

När jag satt inne en kväll så skrev han till mig. Helt random. Vi satt och snackade ett tag. han skrev även att det var kul, även om vi inte känner varandra. Jag tog det som "det är kul att prata med dig." och det var väl så han menade också.

Wellwell.. efter det här tillfället blev det som ett slags spel mellan oss, jag skrev gången efter (typ 3 dagar efter) och det dröjde ytterligare tre dagar innan han skrev. Så fortsatte det. En fredagkväll för några veckor sedan loggade han in när han var på fest, han fr¨gade om jag ville komma dit, men av diverse anledningar kunde jag inte. Han loggade ut men kom sedan tillbaka. då frågade han om jag ville följa med och käka något, men kunde inte då heller. han gick iväg och kom sedan tillbaka. då snackade vi snackade framåt småtimmarna innan båda, vad jag tror - somnade (däckade).

Det gick några dagar efter det och jag hade verkligen ångest för att jag aldrig fick möjligheten att träffa honom. sjukt. bestämde mig iaf för att berätta för honom att det skulle vara kul att träffas (så han inte trodde att jag inte ville). så jag gjorde det och han tyckte att det lät trevligt. men sen hände det inget med det. för en vecka sedan loggade han in i onyktert tillstånd och då skrev han rakt ut "ska vi träffas?". då var jag nästan lite förberedd för jag visste att det kunde hända. klockan var ungefär 2, men jag tänkte ändå; vafan, nu har jag världens chans. så jag skrev att "klart vi ska träffas!" han frågade om vi kunde göra det nu och precis när det var på G så slutade han svara bara.

dagen efter fick jag reda på att han däckade. eller jag antog nästan det. så jävla typiskt. nu sitter jag är och vet inte vad jag ska göra med den här killen. tänker ständigt på honom och vill bara träffa honom nångång. Jag har en svag känsla av att han vill, eller... den känslan är väldigt stark.

Den här killen verkar verkligen som världens goaste kille, men det känns som att han är rädd för mig. kanske för att vi inte känner varandra, men ändå. Han verkar inte vara som alla andra killar. även om han ser bra ut osv så har jag på känn att han inte brukar träffa tjejer som han bara har snackat med på facebook. hur fan ska jag göra? Jag har inte heller hans nummer, vilket är väldigt surt. han är väldigt svår. ibland loggar han ut utan att säga något men när vi väl pratar så snackar han ju och frågar mig saker.. hur är det är osv. Känner mig så sjukt confused. vill bara träffa honom snart. det är på tiden.