De kallar mig för Frankie Eunucken nu. Vad sägs om det va? Inte illa, va? En chock, eller hur? Det kom som en stor jävla chock för mig också.

Jag och farsan hade problem med några ryska kräk i Söderhamn. De slog till, men vi slog till hårdare. Vi nötte ut dem.

En kväll i någon jävla bar träffade jag en brud. Hon stötte kraftigt, jag menar, hon klängde verkligen på mig. "Stick hem", sa jag till killarna. Jag blir omhändertagen här. Så sant som det var sagt. Vi gick hem till henne. Någon typ slår mig med ett järnrör. Slocknar helt.

Vaknar bunden i en stol. Lika naken som den dagen jag föddes. Alla Ivan-jävlarna står runt omkring mig. Sedan kommer den store, med ett helsjukt långt skägg. Vad kallar man de ryssarna med skägg egentligen? Det låter lite som kuksugare. Hmm *googlar". KOSACKER var det, där hade vi det. Så den sketna kosacken säger "Åt helvete med er Yankee-Coca-Cola (jag är av italiensktamerikanskt ursprung). Vi vinner det kalla kriget". Alla de andra börjar skratta. Kosacken tar fram en jävla häcksax. *Klipp klipp*. Frankie Eunucken.

De som känner mig, de vet hur jag jobbar. Jag har skurit av några killars kukar i mina dagar, men jag lämnar alltid några cm att pissa med. Men de här var rena vildarna. De tog hela salamin. Okej, kulorna fick jag behålla, men vafan ska jag med kulorna till utan något att tömma dem med? Och fan, hör på detta. Jag fick dessutom en stor jävla påse piss att ta med mig överallt. Vafan är det liksom? Om den spricker, så förstör jag mina kläder.

Nu tror ni säkert att jag och farsan hämnades hårt, brutalt och blodigt för detta, men icke! Jag besökte honom så fort jag kom ut från sjukhuset. Han snackar om att det inte är rätt tid att slå till mot ryssarna. De är för starka, sa han. Vi måste vänta. Jag sa "Kom igen nu. Tänk på vad du fan säger. De jävlarna kastrerade mig. Jag skiter i hur starka de är. Om så själva Hulken hade kapat min familjelycka så hade jag fan ta mig tagit hämnd."

Vet ni vad han gjorde då, kära ungdomar? Han vände ryggen till. Bara sådär, kära ungdomar. Han säger att han har pratat med Farbror Tony och Farbror Johnny. De vill inte göra det här, men de tänker på familjen i första hand. Farsan säger att han är ledsen så. Han säger att Tomasellis alltid har haft kukar. Vi knullar runt en hel del i vår familj, säger han. "Kan du inte göra ett undantag?", säger jag. "Nej", säger han.

Sedan dess har jag fan ta mig varit osynlig. Visst, jag har mycket pengar, men ingen i familjen säger ett jävla ord till mig. Bortsett från min syster. Hon tycker det är skitkul, för nu ärver hon alltihop och har börjat kalla mig för Eunochio. "Ljug, Eunochio! Ljug! Då kanske den växer!" Haha, jävligt roligt va?

Så jag sköt hennes man, men det skapade bara ännu mer problem. Så jag tänkte att jag skulle testa det lugna landet ett tag. Dvs, jag lämnade landet. Vem vet? Det kanske lugnar sig? Man vet aldrig, eller hur?"

Man måste ge igen, kära ungdomar. Man måste ge igen.