Den berör, upprör och fängslar, Gladiator är ett mästerverk.
Jag har nog sett den här filmen mellan fem och tio gånger men trots detta är den lika fantastisk varenda gång. Det känns nästan övermäktigt att försöka skriva om den, dess enorma djup och brutala sanning är så påtaglig att ingen kan gå oberörd. Allt från rollbesättning till musik är i det närmaste perfekt, detta är en film ni bara måste se.
Maximus Decimus Meridius, Russel Crowe, är Imperiet Roms största general, och Cesars närmaste man. Han styr en mycket lojal armé och är älskad bland sina män. Men hans högsta önskan är att få återvända hem, bort från krigen, till sin fru och sin son. Ceasar, Richard Harris, är kejsaren som är på ålderns höst och fast besluten om att åter ge Rom till folket. Hans son Commodus, Joaquin Phoenix, är en djupt störd man vill få tronen efter sin far. Det är här man kommer in i filmen och då har man drygt två underbara timmar framför sig.
Skådespeleriet är fantastiskt, rollerna är så underbart skrivna att man häpnar när man då och då påminner sig om att det faktiskt är en film. Den är otroligt välfilmad och allt är osannolikt snyggt gjort, det kanske man vänta sig av en sådan enorm produktion å andra sidan. Men det är ingen film som lever på snygga effekter och trovärdiga miljöer, dessa hjälper bara till att bära upp allt vad Gladiator är.
Det är utan tvekan den vackraste film jag sett, det är en film om tro och om kärlek. Den är ett mästerverk som förtjänar alla hyllningar den kan få, de fem stycken Oscars den fick känns nästan i underkant. Den återspeglar hur hemskt människor blev behandlade förr i tiden, och påminner oss om vad det viktigaste i livet är. Den uppmärksammar oss förhoppningsvis också om att väldigt mycket människor lider idag, och att vi faktiskt inte har kommit så långt sen gladiatorspelens tid.
Efter två timmar och 20 minuter sitter man där, med tårfyllda ögon och ler åt ett av de mäktigaste slut som skådats på vita duken. Gladiator har allt, ett högt underhållningsvärde utan att göra avkall på varken dialog eller trovärdighet, skådespeleri i absolut högsta världsklass och ett budskap som får en sten att bli känslosam. Ska du se en film till innan du vandrar vidare, se Gladiator.
Lite kort kanske? Jag hade så mycket idéer och tankar när jag skrev att det liksom blev ... jag vet inte 😛
Ska kirra en punkt istället för komma så att det blir:
Den berör, upprör och fängslar. Gladiator är ett mästerverk.
Robert Dahlström:
Jag har nog sett den här filmen
Tycker gott du kan skriva "Ridley Scotts Gladiator" istället för "den här filmen".
Robert Dahlström:
oaquin Phoenix, är en djupt störd man vill få tronen efter sin far
som vill få
Bra, bra! Enda jag har att anmärka på att det blir väldigt mycket "den". Variera lite med "filmen", "rullen" osv.
Håller med dig annars. Gladiator är ett mästerverk ![[y]](/img/smilies/thumbup.gif)
André Vifot Haas:
Tycker gott du kan skriva "Ridley Scotts Gladiator" istället för "den här filmen".
Haha, det var en högst personlig åsikt, men visst kan man skriva så 🙂
Och det andra var en miss från mig =) Tack så mycket!
Robert Dahlström:
erfekt, detta är en film ni bara måste se.
Ska ändra "ni" till "du" eftersom att jag skriver du på slutet =)
Robert Dahlström:
Haha, det var en högst personlig åsikt, men visst kan man skriva så 🙂
Nja, tänkte mest att det kanske vore på sin plats att nämna regissören till en av tidernas bästa filmer. Och dessutom låter det kanske som en bättre början än "den här filmen"? Men du gör som du vill ![[rolleyes]](/img/smilies/rolleyes.gif)
Fint Robert ![[smile]](/img/smilies/smile.gif)
OK, så skådespeleriet är bra, filmen är snygg och den är dessutom djup. Men varför? Ge oss exempel! Ovanstående hade kunnat beskriva ett tusental andra filmer.
Robert Dahlström:
Den återspeglar hur hemskt människor blev behandlade förr i tiden, och påminner oss om vad det viktigaste i livet är.
Och vad är det viktigaste i livet? Utveckla!
Man kan dessutom skriva spaltmeter om filmens huvudtema, d.v.s. förhållandet mellan politisk korruption och pöbelns förkärlek för simpel underhållning (och den heroiska uppoffring som kan få oss att komma på rätt spår igen). Ta tillfället i akt.
Anders Ingvarsson:
Utveckla!
Anders värst vad du leker hjälte! Artikelserien handlar om filmer folk borde se, jag hatar recensioner som avslöjar för mycket. Tanken med texten var att göra folk nyfikna, att inte skriva för mycket för att dom just ska vilja se filmen. Jag kan skriva 100 sidor om filmen, men då skulle ingen se den för att jag redan avslöjat allt.
Robert Dahlström:
Ska kirra en punkt istället för komma så att det blir:
Det tycker jag med.
Robert Dahlström:
det kanske man vänta sig av en sådan enorm produktion å andra sidan.
Jag föreslår: men det kanske man å andra sidan kan vänta sig av en sådan enorm produktion.
Robert Dahlström:
Efter två timmar och 20 minuter sitter man där
"2 timmar och 20 minuter" eller "två timmar och tjugo minuter"
Anders Ingvarsson:
Men varför? Ge oss exempel!
Ja ett exempel kanske vore på sin plats.
Anders övriga synpunkter är ju bra förslag som bonus, men jag tycker inte att det är ett måste om du inte har lust. Ett förslag vore ju om att köra en liten Andra åsikt från Anders. Är du sugen herr Ingvarsson?
Dock ska ju den här upp imorrn, men vi kan ju köra den på tisdag eller något om ni planerar något sådant.
Erik Nahlén:
Ja ett exempel kanske vore på sin plats.
Jag vill locka läsaren till att ta reda på frågetecken själv genom att se filmen, det är därför jag skriver många saker som gör att man förhoppningsvis blir nyfiken. Jag skrev den som jag själv vill läsa en recension.
Och jag skippar gärna en "Andra åsikt" då jag tycker att det skulle förstöra det jag skrev. Hade det varit en ordentlig filmrecension där jag skulle skriva om allt i filmen och verkligen gräva hade den inte sett ut som den gör. Men nu handlar det ju om en artikelserie som kallas "Filmer du bör se", då tycker jag att man ska vara försiktig med vad man avslöjar, för jag tycker som sagt att det handlar om att göra läsaren nyfiken.
Okej!
Då slänger vi upp den här imorgon. Du kan ju lägga den i adminsystemet.
Robert Dahlström:
Anders värst vad du leker hjälte!
Det kallas konstruktiv kritik, men jag skall ha i åtanke att inte hjälpa dig i fortsättningen om det nu stör dig så mycket.
Robert Dahlström:
Men nu handlar det ju om en artikelserie som kallas "Filmer du bör se", då tycker jag att man ska vara försiktig med vad man avslöjar, för jag tycker som sagt att det handlar om att göra läsaren nyfiken.
Det vet alla recensenter att man inte skall avslöja allt, men jag tror att de flesta läsare gärna vill veta varför en film är bra eller dålig, så att de t.ex. kan jämföra med andra filmer eller säga "Ah, den passar nog mig" eller "Äsch, sådan skit".
