Splash: Skåda den smutsiga, skruvade historien om … impulsstyrda vindrutetorkare?!

Vad gör du när allt du någonsin arbetat för och drömt om tas ifrån dig? Vad gör du när ett multinationellt företag stjäl den idé som skulle rädda din familj? Det hela började med en champagnekork i ögat på bröllopsnatten och slutade i domstol. Det här är historien om de första impulsstyrda vindrutetorkare.

Flash of Genius är historien om Robert Kearns (Greg Kinnear), professorn och uppfinnaren som en dag börjar fundera över varför vindrutetorkare torkar hela tiden. Varför kan de inte fungera mer som ett mänskligt öga som blinkar när det behövs? Utifrån detta uppfinner han de första impulsstyrda vindrutetorkare och bestämmer sig för att sälja idén till något av de stora bilföretagen och på så sätt livnära sin familj. Ford visar ett intresse men stjäl senare idén efter att de valt att hoppa av affären. Kearns spenderar tolv år med att försöka vinna erkännande för sin uppfinning och förlorar på vägen dit både sin familj, mentala hälsa och ungdom.

Filmen är väldigt hoppig – ett halvår hit, tre månader dit och så helt plötsligt är vi fyra år fram i tiden med gråa hår och vuxna barn. Det är förvirrande och man tappar lätt bort sig. Att följa en tolv år lång fajt över ett patent som rör uppfinnandet av impulsstyrda vindrutetorkare – allt baserat på en tidningsartikel från The New Yorker - är inte riktigt lika intressant som det låter. Man kan ju faktiskt börja undra hur pass intressant en film om vindrutetorkare egentligen ens kan bli. Jag kan bara tänka mig hur det gick när manusförfattaren Philip Railsback pitchade den idéen – jag kan inte riktigt föreställa mig att särskilt många stolar blöttes ner i den salen när idén om en lite halvgalen uppfinnare som skadar ögat på sin bröllopsnatt, uppfinner impulsstyrda vindrutetorkare och sen kämpar mot ett multinationellt företag i tolv år fördes på tal.

Men Greg Kinnear spelar sin roll som den envisa uppfinnaren med tunnelseende väldigt bra, speciellt om man tänker på det faktum att han oftast spelar i lättare komedier. Det är inte en lätt omställning att göra men han lyckas med att spela både de bra och de dåliga stunderna på ett utstuderat och genuint sätt. Hela historien i sin helhet är faktiskt oväntat fascinerande och man både lider och gläds med huvudrollskaraktärerna.

Även Lauren Graham, känd från bland annat Gilmore Girls, visar prov på fint skådespeleri i rollen som frugan Phyllis. Enda bristen är det lilla intryck hon gör genom att att backa undan och överlämna det till Kinnear att glänsa. Det är dock ingenting man enbart kan lägga på henne som skådespelerska, för ett allmänt drag genom hela filmen är att familjen hamnar i skymundan.

Det är absolut ingen dålig film, men det saknas något. Och ska man vara ärlig så är detta något ganska mycket. Kärnan för en bra film finns här, vi har en historia om besatthet och rättvisan som kräver sina offer. Men Flash of Genius reser sig aldrig över de små ögonblicken, för det mesta känns det istället som en historielektion som man helst hade skolkat ifrån. Det finns inga överraskningar och ingen större spänning.

Men det är en härligt gammaldags film som berättar en hjärtvärmande David och Goliat-historia. Stå upp mot de onda och rättvisan skall segra. Men är det värt det är frågan jag ställer mig själv. Är det värt att stöta bort sina vänner, förstöra sitt äktenskap, förlora kontakten med sina barn och råka ut för ett antal nervösa sammanbrott för att få sitt namn som uppfinnare av de impulsstyrda vindrutetorkarna?

Är det värt det?

Betyg: 3 U:n